Energifri sportdryck nästa?!

Efter att ha läst Aftonbladets artikel "Se upp för sport-dryckerna!" skulle det faktiskt inte förvåna mig. Kommentaren under artikeln säger dock allt, för är inte idén med sportdrycken att den skall ge energi...?

Tänk att jag blir lika förvånad och road varje gång.

Bild: Aftonbladet

Passar inte ihop

Det finns många saker som jag som näringsfysiolog skulle kunna rabbla upp som inte passar ihop med sport. En av dessa är alkohol och en annan är är snabbmat. I och för sig tycker jag inte att kiosker och skräpmat är en höjdare någonstans men jag är ändå nöjd över önskemålet att hålla hamburgerkedjorna utanför sportareonorna. Läs Aftonbladets artikel "Max: Vi öppnar kiosker utanför".

Diskussionen med Max är i och för sig på tapeten för att Uefa hade McDonalds som sponsor, läs "Uefas krav: stäng Max", men förhoppningsvis kan det ändå få en positiv funktion. Eller så ger det McDonalds mer styrka...

Frågan är då vad jag tycker om sponsringen av idrotten. Svårt att undvika frågan i en sådan här situation. Är det rätt att McDonalds sponsrar idrottare och sportevent? Hmm.. Både ja och nej. Som sagt så tycker jag inte att snabbmat och sport hör ihop. Däremot så är det ju positivt med mer pengar till idrotten.

Vad tycker du?

Bild: Aftonbladet

Smakförstärkare

Kallas även natriumglutamat eller E621 och är en omdiskuterad tillsats i livsmedel. Ämnet är en naturligt förekommande aminosyra och finns i princip i alla grönsaker. Enligt Livsmedelsverket är glutamat i de mängder som tillsätts i maten inte farlig men man bekräftar dock att vissa personer kan drabbas av överkänslighetsreaktioner.

Anledningen till att jag tar upp detta är Arbetarbladets artikel idag om "Smakmedlet som gör dig sjuk" som bland annat berättar om att detta kan vara en orsak till migrän, humörsvägningar och astma. Själv är jag inte riktigt säker på att tillsatsen faktiskt bokstavligt talat är farlig, däremot tycker jag inte att den borde tillsättas. Att fuska fram upplevelser som lurar hjärnan att tro att det är bra mat (vilket enkelt talat skall vara smakförstärkarens uppgift) kan knappast vara något fördelaktigt ur konsumensynpunkt. I och för sig är jag dock inte speciellt förtjust i tillsatser överlag och försöker i möjligaste mån äta så ren och obehandlat mat som möjligt, gärna ekologiskt om det finns. Vill du ha mer fakta under fötterna tycker jag däremot fortfarande att "Den hemlige kocken" av Mats-Eric Nilsson är läsvärd och kan bidra med något tänkvärt till de flesta. Så, smakförstärkare eller inte?

Livsmedelsverkets Vad är glutamat?

En om dagen

Betyder just en om dagen. Att överdosera är aldrig hälsosamt, vad det än gäller, och Näringsepidemiologen Alicja Wolk vid Karolinska institutet ger en bra beskrivning när hon säger att man kan jämföra det med vad som händer med en stol när man sågar av ena benet. Obalans helt enkelt. Multivitaminer är noggrannt anpassade för att inte leda till överdosering, men som alltid är det riktiga maten alltid det bästa. Och varför ta vitamintillskott om man inte behöver dem?

Har du av någon anledning missat all uppmärksamhet i media i går efter det danska forskateamets uttalande där vitamintillskott och antioxidanter utmålats som direkt skadliga, kommer en liten sammanställning här:

Aftonbladet; "Vitaminpiller kan döda"

DN; "Vitaminpiller farliga för hälsan"

Hallandsposten; "Forskargrupp varnar för överdosering av vitaminer"

Sveriges Radio; "Vitaminer som dödar"

HD; "Vitaminpiller kan döda"

Läkemedelsvärlden; "Antioxidanter snarare farliga än nyttiga"

TV4; "Vitaminpiller kan ge cancer "

Fötydligande: Studien som publiserats har uträtt vad som sker vid överdosering av vitaminerna, inte vad som händer om man följer rekommendationerna.

Lätt eller fett?

Min filosofi är att ju mer näring i förhållande till energimängden desto bättre. Låter inte det rätt förnuftigt? Med den teorin kommer man i alla fall ganska långt i bedömningen av vad som är bra och mindre bra livsmedel och plockar i de flesta fall bort de så kallade light-produkterna och likaså de onödigt feta livsmedlena.

I dagens Aftonbladet är just fett ett diskussionsämne där läkaren Annika Dahlqvist åter igen upprör livsmedelsverket genom att föreslå fetare livsmedelsalternativ i skolorna. "Fett-kriget" kallar de det och i undersökningen i slutet på artikeln har än så länge hela 11 000 svarat på frågan om fet mjölk och smör är bättre än lättmjölk och margarin. Närapå 90% håller för tilfället på den förstnämnda...

Visst, jag är som sagt inget fan av light-produkter där fett och socker ersätts med tillsatser, däremot betyder det ju inte alltid att jag håller på det feta alternativet. Lättmjölk kan lätt sättas över "fetmjölken" om man går efter mitt inledande kriterium och faktiskt likaså margarinet. Margarin har ju mindre mättat fett och mer omättat och innehåller i sin tur inte heller några transfetter såsom smör gör. Så nej, jag tror fortfarande på det som i det här fallet kallas för "de lättare alternativen", och jag ger minus till Aftonbladet för den väldigt icke-informativa artikeln. Visst media skall vara lättsmält men för att fakta skall bedömmas med rätt behövs även lite underbyggd fakta. Hur svårt hade det varit att lägga in en liten plus och minus tabell...?

Hälsosamt att godisfrossa?!

Bild: www.fotoakuten.se

Ja så står det faktiskt i SvD:s artikel som dessutom går under rubriken "Bäst att äta upp påskägget genast". Uttalandet är dock gjort i samband med bästa alternativet för tänderna, om det andra alternativet är att äta upp godiset under en längre tidsperiod. BÄST borde däremot bytas ut mot BÄTTRE...

Men trots allt finns lite kloka tips i artikeln som jag lite snabbt kan rabbla upp tillsammans med lite egna kommentarer:

* Borsta tänderna efteråt - Bra både tandhygieniskt och kan dessutom vara ett knep för att undvika att äta ännu mer godis (om man inte ätit upp allt vill säga)

* Blanda ut godiset med russin, nötter och frukt

* Ät dig mätt på vanlig mat innan - minskar ner på själva godiskonsumtionen och gör så att näringsbehovet täcks.

* Ge inte barn godis innan läggdags

* Fyll påskägget med alternativt godis, exempelvis pengar, biobiljetter och dylikt.

Avslutar med att citera Karamellkungens VD som ger följande kloka uttalande:

- Man köper inte godis för att vara nyttig utan för att det är gott. Vi försöker inte vara hälsosamma.

Tack för det. Man skall inte göra saker och ting svårare än det är. Njut du av ditt påskgodis i måttliga mängder och glöm inte resterande maten och framför allt inte motionen.

Idrottsnutrition i City

Strålande! En enkel och intressant artikel om hur stor betydelse maten har för idrottsprestationen. Som idrottsinriktad näringsfysiolog kan man inte annat än tycka om :)

Läs hela artikeln på sida 25 i Stockholm City här.