Passar inte ihop

Det finns många saker som jag som näringsfysiolog skulle kunna rabbla upp som inte passar ihop med sport. En av dessa är alkohol och en annan är är snabbmat. I och för sig tycker jag inte att kiosker och skräpmat är en höjdare någonstans men jag är ändå nöjd över önskemålet att hålla hamburgerkedjorna utanför sportareonorna. Läs Aftonbladets artikel "Max: Vi öppnar kiosker utanför".

Diskussionen med Max är i och för sig på tapeten för att Uefa hade McDonalds som sponsor, läs "Uefas krav: stäng Max", men förhoppningsvis kan det ändå få en positiv funktion. Eller så ger det McDonalds mer styrka...

Frågan är då vad jag tycker om sponsringen av idrotten. Svårt att undvika frågan i en sådan här situation. Är det rätt att McDonalds sponsrar idrottare och sportevent? Hmm.. Både ja och nej. Som sagt så tycker jag inte att snabbmat och sport hör ihop. Däremot så är det ju positivt med mer pengar till idrotten.

Vad tycker du?

Bild: Aftonbladet

Smalt och snabbt utan ansträngning!

Aftonbladet utvärderar snabbmaten på marknaden och tipsar om bra och dåliga val.

"Bästa och sämsta snabbmaten!" ger förslag på vad du skall välja om du vill hålla vikten i den stund då du inte vill laga maten själv och då det gärna får gå snabbt. Listan är faktiskt gjord efter energiinnehåll och fettmängd och inte ett enda ord om GI (= Glykemiskt Index). Trevligt som omväxling och även att man poängterat grönsakernas del i måltiden och själva portionens storlek.

Expressen meddelar samtidigt att "Snabbmatskedjor måste ange kalorier" i en ny lag som riktar sig mot snabbmatskedjorna i New York City. Men frågan är om allt detta verkligen hjälper i den stund när vi står där vid disken; hungriga, stressade och rejält sugna på "fastfood"?

Cheesburgare på burk för extremidrottare?

Länken till e24:as artikel "Ostburgare på burk – snabbmat i vildmarken " hittade jag på SvD:s förstasida idag och visst måste ni hålla med om att det låter lite intressant. Vidare i texten berättar man även om "Peronin", en produkt som tydligen inte behöva smältas i magen utan som tydligen kan tas upp direkt i blodet. Perfekt för extremidrottare. Man skriver även att den "till skillnad från vanliga kalorier som kroppen i extrema situationer (kyla, värme, rädsla och trötthet) bara kan ta upp till 60 procent kan kroppen dessutom tillgodogöra sig hela 96 procent av den näring som finns i Peronin. Och det inom bara sex minuter."

Nu undrar jag givetvis vad "vanliga kalorier" är och följdfrågan blir givetvis; vad är ovanliga kalorier?

Rubriken kommer ifrån att jag upptäckte att artikeln i alla hast lätt kan läsas lite fel, och man kan snabbt få uppfattningen att ostburgaren var ämnad för extremidrottare. Så var tydligen inte fallet i alla fall, även om det faktiskt hade gjort artikeln snäppet roligare :)

Bild: Trekking Mahlzeiten

Att investera i matkassen

Världens befolkning blir större, både till antalet och storleken, och vi lägger allt mindre av våra inkomster i matkassan. På samma gång investerar vi dessutom omkring en tredjedel av detta på så kallad tom energi; mat som ger oss kalorier men ingen näring. Och eftersom tillväxten leder till att efterfrågan ökar, samtidigt som resurserna minskar, växer livsmedelsindustrins kostnader. Konsumenterna är alltså orsaken så visst är det inte mer än rätt att vi också måste vara med och betala notan?

Matbutikerna konkurrerar med varandra i avseende att ge kunden de bästa priserna på varorna. Nu varnas däremot för kraftiga prishöjningar vilket är något vi kan läsa om i DN:s artikel "Stigande matpriser trendbrott i butikerna". Kanske är det åter igen dags för diskussionen om en ökad skatt på onyttig mat, något som livsmedelsverket och folkhälsoinstitutet sade nej till i början på 2005?

Även i lilla Ålandstidningen kan vi idag i samma anda läsa om stigande pris på mejerivaror, "ÅCA diskuterar höjt mjölkpris". Frågan är dock ingen nyhet utan något man varit medveten om länge och jag rekommenderar er bland annat att läsa Arne Lindströms ledare i VK (07-10-19), "Äntligen blir maten mer värdefull!", där han berör viktiga aspekter såsom konsumtion och miljö. Stigande konsumentprisindex är även något vi kan läsa om i dagens pressmeddelande från SCB.

Expressen väljer däremot idag en mer traditionell artikel och berättar om hur vi ska banta utan att banta. Knasigt, eller hur? Rubriken lyder; "Välj smart och gå ner i vikt - utan att banta". Banta betyder dock att man på något sätt ändrar sin livsföring med målsättningen att minska sin kroppsvikt eller sin andel kroppsfett. Att välja smart är alltså en typ av bantning. Detaljfråga kan tyckas och men troligtvis ett knep för att locka läsare, ordet banta är ju något som de flesta inte förknippar med något positivt. Artikelns budskap är dock klokt och den efterföljande "tipslistan" i "Snabbmaten - en fettbomb" är enkel om än vid detta laget ganska uttjatad. Kan vi inte det där snart? Något man ofta som barn får höra är att det inte lönar sig att tjata, varför försöker då vuxna människor med samma taktik dag ut och dag in? Och dietisterna frågar sig fortfarande: "Varför dom inte gör som vi säger?"

Kontenta av det hela:

Använd din kunskap till att bli en medveten konsument. Tänk långsiktigt på både dig själv, människorna runt omkring dig och miljön och låt matkassen bli en klok investering.