Kostguide istället för smalguide

I Aftonbladets artikel "De förbjuder fläskvalkar" kan vi läsa att butikskedjan Next i England vill att personalen klär sig "smalt". Även om man nog helt enkelt bara vill att man är rätt klädd för sin storlek är det svårt att lyckas med detta utan att få undertexten "det är fult att vara tjock". Hade inte en lite friskvårdssatsning varit ett mindre kräkande och mer personalgynnande alternativ? Man tycker ju att personalen i en klädbutik redan borde kunna det där med klädsel...

Frossa och banta samtidigt?

Bra med valmöjligheter eller irriterande dubbelmoral? Ja välj själva när Aftonbladet idag publicerat inte mindre än tre artiklar med rubrikerna "Njut av en semla - även när du bantar", "Äta semlan och hålla vikten?" samt "Frossa i smaskiga semlor". Tänker bara kommentera en sak; i första artikeln ger man förslag på olika typer av "dietsemlor" (Atkinsdieten: omelett + grädde = semla?) där stenålderssemlan består av surdegsbakat fullkornsbröd och grädde. Hmm.. "stenåldersmaten" går ju bland annat på att utesluta mjölkprodukter, så hur går detta ihop?

Befinner du dig i Stockholm och har svårt att bestämma dig för var årets semla skall inhandlas? SvD länkar till Tasteline där man har testat semlorna från de klassiska konditorierna och butikskedjorna, och här kan du läsa resultatet.

Banta med semlor!

Nja, inte riktigt kanske. I Ålandstidningens "Tre lättare sätt att njuta på tisdag" kan vi däremot läsa om hur man kan undvika att trycka i sig värsta kaloribomben. Alternativen är en bulle med mindre socker och fett (Tasteline), en mer fiberrik bulle och så Arlas minsemlor. Man skriver dessutom att en fastlagsbulle innehåller så mycket energi som 500 kcal, dvs ungefär som en normal huvudrätt. Stämmer faktiskt detta?

Enligt kostprogrammet Dietist XP (används av dietister för att räkna ut näringsinnehåll) uppges en semla ge 357 kcal, livsmedelsdatabasen uppger 333 kcal och den normala semlan på Tasteline.com innehåller 377 kcal. Gissningsvis kommer dock siffran 500 från Aftonbladets artikel från 2004; "Ät inte fler än fem semlor om dagen" där man uppskattat (?) kaloriinnehållet till 500 kcal. Skillanden ligger nog helt enkelt i semlans storlek och proportioner så frågan är således; hur mycket väger en "normalstor" semla?

Hittade efter lite letande ett semletest gjort av Göteborgsposten 2006 där man bland annat recenserat semlornas vikt. Semlorna i testet "Semlor 06" visade sig variera mellan 100-160 g och de tio semlorna fick sammanlagt ett medelvärde på inte mindre än 139,4 g. Efter insättning i Dietist XP skulle således en sådan genomsnittssemla bidra med ett energiinehåll på 497,6 kcal, det vill säga typ 500 kcal.

Så nu vet jag. Och ni. Inga semlor rekommenderas om man skall banta vill säga. Å andra sidan så är det ju däremot bara fettistisdag en gång om året... :P

Bild: Tasteline

Öka förbränningen och lev längre!

Expressens stora hälsonyhet idag är att du med hjälp av smarta livsmedelsval kan gå ner i vikt. I artikeln "Ät igång förbränningen" får vi lära oss att mycket protein, kryddstarka livsmedel och långsamma kolhydrater kan få oss att öka värmeproduktionen vilket därmed ökar förbränningen och skulle således minskar vikten. Så ja vad säger vi, är det bluff och båg eller vetenskaplig sanning?

Vad gällande rekommendationer om ökat proteinintag säger jag helt enkelt bestämt nej. Inte för att det inte fungerar, det kan det absolut göra, men att man som en del i ett samhälle bör ta hänsyn till andra aspekter än bara sig själv. Få friska personer i i-länderna har problem med att uppnå ett adekvat proteinintag och för stora mängder protein är både skadligt för den egna hälsan som för den påverkan den ger på miljön. Då kanske du frågar dig vad som är värst, övervikt eller överkonsumtion av protein. På den tanken skulle jag helt enkelt besvara dig med att du inte behöver välja, det finns effektiva sätt att gå ner i vikt utan att överdosera proteinerna och varför välja mellan pest eller kolera?

Långsamma kolhydrater är i sin tur hälsosamma i och med att dessa val oftast står för ett mer näringsinnehållande livsmedel, jag tror dock inte att just deras värmeproducerande effekt skulle vara avgörande för viktnedgång. Alla livsmedel bidrar med en viss grad av värmeproduktion, även kallat födans termogena effekt, och om det inte är så att det är radikala kostförändringar vi talar om har förändringen knappast någon större effekt.

Vad gällande kryddorna i sin tur kan jag nog bara tillägga att även om stark kryddning ger en marginell ökad värmeproduktion tror jag att största effekten ligger i att du helt enkelt äter mindre av den starkt kryddade maten...

Förutom bantningstipset kan vi även förändra vår vitala tid och livslängd med hjälp av förändrade kostvanor, vilket vi kan läsa om i "Så lever du 14 år längre" på Aftonbladet. Artikeln grundar sig på en brittisk studie och visst håller jag med Gunnar Ågren, generaldirektören för Folkhälsoinstitutet, som i texten ger uttalandet att påståendet är ett rimligt antagande. Jag skulle dessutom faktiskt vilja lägga till ett så starkt ord som självklart. En hälsosammare livsstil med träning, måttliga mängder alkohol, ingen rökning och tillräckliga mängder frukt och grönt leder rätt säkert till ett längre och friskare liv. Man kan helt enkelt jämföra det med skötseln av din bil, sköter du den väl kommer den att hålla längre och ge dig färre problem under sin livstid. Och mer komplicerade än så är nog inte heller människan..

Foto: Per Björn, Aftonbladet.se

Bugga istället för banta

Ja så säger Anna Bäsén i Expressen; "Så om du vill bli lyckligare, smartare, friskare och mer framgångsrik – unna dig en bulle till kaffet och lär dig bugga i stället för att banta!". Ja det låter ju klokt. Rubriken till hennes krönika låter däremot "Anna Bäsén: Ta en bulle och bli både smal och glad". I och för sig är ju det precis vad jag brukar säga, hellre äta det man vill ha någon enstaka gång och verkligen njuta av det än att förbjuda sig själv att äta det och längta desto mer. Däremot hänvisar hon bland annat till Bengt Brülde, lyckoforskare och docent i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, som ger det klassiska uttrycket "att vara rund och rörlig är sundare än att vara en mager soffpotatis". Även det är sanning men varför inte bara använda ordet lagom? Lagom är ett bra ord i många sammanhang även om det tyvärr ger följdfrågan "Vad är lagom?" Jag tycker inte att man som offentlig person skall gå ut med påståenden som "rättfärdigar" övervikt...

Anna Bäsén använder sig dock även av Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet som har mycket kunskap inom ämnet och som enligt mig är väldigt kunnig. Hon är en av dem som tar hänsyn till en mängd olika faktorer i sin forskning och har dessutom en förmåga att kunna förklara sina tankar och forskningsresultat på en enkel nivå. Här används hon som källa till varför man kan ta sig en bulle genom att säga att "...belöningssystemet i hjärnan är viktigt och behöver ”matas” för att vi ska må bra". Men måste vi verkligen bokstavligt tala "mata" kroppen med mat?

Grundtanken i krönikan är god, men resultatet blev, enligt mig, till stora delar en hel länga argument med ursäkter till varför just den där bullen bör slinka ner...

Eko-banta

Kan man gå ner i vikt och samtidigt vara snäll mot miljön? Detta frågar sig Aftonbladet i dagens artikel "Ät klimatsmart! Bonus: Tappa kilon!". Och visst kan man det. Att äta ekologiskt och klimatanpassat är ett hälsosamt val (och ännu mer miljövänlig blir du om du inte överäter). Aftonbladet ger dessutom 5 tips på hur din kost kan bli bättre och påpekar att små förändringar kan göra stor skillnad. Ur en pedagogisk synvinkel hade jag däremot hellre sett tips på hur man praktiskt kan göra dessa förändringar. Istället för "minska på köttet" kunde man skrivit "försök äta vegetariskt en gång i veckan". Enbart detta kan vara ett stort steg för många männsikor som har som vana att en måltid ska innehålla kött. Likaså hade man kunnat föreslå att man byter ut en vara mot ett ekologiskt alternativ, allt för att introducera en ny vana och hjälpa människor att börja tänka i nya banor.

Vad är ditt bästa tips?

Att investera i matkassen

Världens befolkning blir större, både till antalet och storleken, och vi lägger allt mindre av våra inkomster i matkassan. På samma gång investerar vi dessutom omkring en tredjedel av detta på så kallad tom energi; mat som ger oss kalorier men ingen näring. Och eftersom tillväxten leder till att efterfrågan ökar, samtidigt som resurserna minskar, växer livsmedelsindustrins kostnader. Konsumenterna är alltså orsaken så visst är det inte mer än rätt att vi också måste vara med och betala notan?

Matbutikerna konkurrerar med varandra i avseende att ge kunden de bästa priserna på varorna. Nu varnas däremot för kraftiga prishöjningar vilket är något vi kan läsa om i DN:s artikel "Stigande matpriser trendbrott i butikerna". Kanske är det åter igen dags för diskussionen om en ökad skatt på onyttig mat, något som livsmedelsverket och folkhälsoinstitutet sade nej till i början på 2005?

Även i lilla Ålandstidningen kan vi idag i samma anda läsa om stigande pris på mejerivaror, "ÅCA diskuterar höjt mjölkpris". Frågan är dock ingen nyhet utan något man varit medveten om länge och jag rekommenderar er bland annat att läsa Arne Lindströms ledare i VK (07-10-19), "Äntligen blir maten mer värdefull!", där han berör viktiga aspekter såsom konsumtion och miljö. Stigande konsumentprisindex är även något vi kan läsa om i dagens pressmeddelande från SCB.

Expressen väljer däremot idag en mer traditionell artikel och berättar om hur vi ska banta utan att banta. Knasigt, eller hur? Rubriken lyder; "Välj smart och gå ner i vikt - utan att banta". Banta betyder dock att man på något sätt ändrar sin livsföring med målsättningen att minska sin kroppsvikt eller sin andel kroppsfett. Att välja smart är alltså en typ av bantning. Detaljfråga kan tyckas och men troligtvis ett knep för att locka läsare, ordet banta är ju något som de flesta inte förknippar med något positivt. Artikelns budskap är dock klokt och den efterföljande "tipslistan" i "Snabbmaten - en fettbomb" är enkel om än vid detta laget ganska uttjatad. Kan vi inte det där snart? Något man ofta som barn får höra är att det inte lönar sig att tjata, varför försöker då vuxna människor med samma taktik dag ut och dag in? Och dietisterna frågar sig fortfarande: "Varför dom inte gör som vi säger?"

Kontenta av det hela:

Använd din kunskap till att bli en medveten konsument. Tänk långsiktigt på både dig själv, människorna runt omkring dig och miljön och låt matkassen bli en klok investering.