Trots ekomat har jag diabetes

Att en stor EU-studie visar på att ekologiskt odlade frukter och grönsaker är nyttigare än konventionellt odlade är något vi kan läsa om i SvD idag. Forskarna som det skrivs om menar till och med att rekommendationen om att äta fem portioner frukt och grönt om dagen skulle gå att minska till fyra om man äter ekologiskt. Intressant och enkelt skriven artikel var i jag bland annat hittade följande citat; " Frågan är inte längre om ekologiska produkter innehåller mer näringsämnen utan varför?". Ibland undrar jag dock om det alltid är så meningsfullt att ta reda på varför. Ekologisk odlad mat har fler fördelar än bara näringsinnehållet, framför allt miljömässigt. Tar vi däremot fram orsaken finns en stor risk till att detta överförs till vanlig konventionell odling och argumentet försvinner... Hur som helst väcker SvD:s artikel "Nyttigare äta ekologiskt enligt EU" mitt intresse och slutresultatet skall bli intressant att så småningom ta del av.

Expressen fortsätter i sin tur på sin linje med att locka fram hypokondrikern i mig. Visst känner jag mig rätt törstig och springer till toaletten rätt ofta? Trött är jag också, det kliar överallt, jag är sjukt hungrig, dålig blodcirkulation och jag har helt säkert högt blodtryck... Känner du också igen dig? Ja, Expressen berättar idag att "Sockret kan ge dig hjärtproblem" och fortsätter med att lista upp symptom på diabetes. Bra att de uppmärksammar problemet med att matvanorna ofta är orsaken till så kallad diabetes typ II men jag vet dock fortfarande inte om jag är så förtjust i att allmänheten skall pyssla med diagnostisera sig själva. Tycker det hade varit betydligt bättre om de helt enkelt använt artikeln till att betonat vikten av att själv se till att man inte hamnar i riskgruppen. Höga blodsockervärden på en i övrigt frisk människa är ju faktiskt inte så svårt att göra något åt...

Alla är vi lite sjuka...

Att lägga fram en lista på symptom för cancer till en hypokondriker är som att be personen i fråga att hitta symtomen på sig själv, vilket han med all säkerhet också kommer att göra. Det är med andra ord ett mänskligt faktum att vi försöker hitta förklaringar på saker som händer omkring oss och i många fall att finna bortförklaringar på vårat beteende. Så när Expressen nu skriver om att "Sötsug kan vara vuxen-adhd" tror jag att det kommer att upptäckas väldigt många fall av adhd runt om landet. Inte minst med tanke på att deras "testa dig själv"-tabell i princip kan stämma in på majoriteten av sveriges befolkning. För vem har inte ibland lite svårt att slutföra arbeten, komma i tid till tandläkaren, påbörja saker som man vet att kommer att bli jobbiga eller lider av lite rastlöshet till och från?

Men för att gå från beteendevetenskapen till livsmedelsindustrin så kan vi idag även läsa artikeln "Kött - färskt efter 5 månader" i SvD. Och visst håller jag med om att det låter lite skumt. Eftersom jag dock läst en del om livsmedelskemi har jag dock fått veta att det i teorin faktiskt inte är så svårt att bibehålla färskheten i råvarorna med hjälp av förändringar i förpackningarnas atmosfär. Problemet har länge varit att man helt enkelt inte lyckats med det i praktiken på grund av svårigheter med själva förpackningarna. Nu verkar det dock som om man tagit ett steg längre och kan förlänga hållbarheten med så mycket som 21 veckor. Åter igen är utvecklingen ett måste för att behålla de låga priserna och kvalitén torde inte förändras i någon större utsträckning. Däremot kan jag inte vara helt säker på att alla faktorer redan är inräknade och jag vill gärna hålla med i Marie-Louise Danielsson-Thams (professor i livsmedels- hygien vid Örebro universitet) varning om eventurella riskfaktorer. Maskinerier är inte alltid perfekta och vad händer vid produktionsfel? Kan det finnas bakterier o dylikt som trots sterilisering och syrebrist överlever i alla fall? Och sist men inte minst, hur påverkar den nya förpackningstekninken producenterna?

Att investera i matkassen

Världens befolkning blir större, både till antalet och storleken, och vi lägger allt mindre av våra inkomster i matkassan. På samma gång investerar vi dessutom omkring en tredjedel av detta på så kallad tom energi; mat som ger oss kalorier men ingen näring. Och eftersom tillväxten leder till att efterfrågan ökar, samtidigt som resurserna minskar, växer livsmedelsindustrins kostnader. Konsumenterna är alltså orsaken så visst är det inte mer än rätt att vi också måste vara med och betala notan?

Matbutikerna konkurrerar med varandra i avseende att ge kunden de bästa priserna på varorna. Nu varnas däremot för kraftiga prishöjningar vilket är något vi kan läsa om i DN:s artikel "Stigande matpriser trendbrott i butikerna". Kanske är det åter igen dags för diskussionen om en ökad skatt på onyttig mat, något som livsmedelsverket och folkhälsoinstitutet sade nej till i början på 2005?

Även i lilla Ålandstidningen kan vi idag i samma anda läsa om stigande pris på mejerivaror, "ÅCA diskuterar höjt mjölkpris". Frågan är dock ingen nyhet utan något man varit medveten om länge och jag rekommenderar er bland annat att läsa Arne Lindströms ledare i VK (07-10-19), "Äntligen blir maten mer värdefull!", där han berör viktiga aspekter såsom konsumtion och miljö. Stigande konsumentprisindex är även något vi kan läsa om i dagens pressmeddelande från SCB.

Expressen väljer däremot idag en mer traditionell artikel och berättar om hur vi ska banta utan att banta. Knasigt, eller hur? Rubriken lyder; "Välj smart och gå ner i vikt - utan att banta". Banta betyder dock att man på något sätt ändrar sin livsföring med målsättningen att minska sin kroppsvikt eller sin andel kroppsfett. Att välja smart är alltså en typ av bantning. Detaljfråga kan tyckas och men troligtvis ett knep för att locka läsare, ordet banta är ju något som de flesta inte förknippar med något positivt. Artikelns budskap är dock klokt och den efterföljande "tipslistan" i "Snabbmaten - en fettbomb" är enkel om än vid detta laget ganska uttjatad. Kan vi inte det där snart? Något man ofta som barn får höra är att det inte lönar sig att tjata, varför försöker då vuxna människor med samma taktik dag ut och dag in? Och dietisterna frågar sig fortfarande: "Varför dom inte gör som vi säger?"

Kontenta av det hela:

Använd din kunskap till att bli en medveten konsument. Tänk långsiktigt på både dig själv, människorna runt omkring dig och miljön och låt matkassen bli en klok investering.

Välkänt eller okänt fusk?

Helgen är för många en frizon från allt vad hälsotänkande heter. På fredagen är det kvällsmys och på lördagen är det fritt fram för godis. Söndagen i sin tur är dagen för ångest och bakismat och på måndag börjar Det Nya Livet. Detta är väl känt i media och inte blir man direkt förvånad över rubrikerna i dagens tidningar. Men ändå...

Börjar idag med den stora rubriken i Expressen: "Här är de dolda sockerbomberna". Därefter listar de en rad med livsmedel såsom saft, läsk, godis och glass. Detta är tyvärr ingenting annat än ett sätt att locka läsare trots att man egentligen inte har någon artikel att läsa. Rubriken fångar intresse och hade varit riktigt meningsfull om artikeln hade handlat om det som rubriken faktiskt säger, produkter där vi inte trodde sockret fanns. I och för sig tar de upp blodpudding som ett exempel och nämner sockrade frukostflingor men det är inte det som texten i huvudsak handlar om. Varför inte satsa lite energi på artiklar som dessa då de redan vet att det är något som intresserar de flesta? Exempel på dolda sockerprodukter kunde varit allt hel och halfabrikat. Det finns dock en lite intressant tabell längre fram med rubriken "Visste du att:" följt av några exempel. Lite skoj att läsa men tyvärr inte speciellt förnuftigt skrivet. Exempel: "Vetegroddar innehåller lika mycket socker som glass" och "banan innehåller lika mycket socker som jordnötssmör". Vetegroddar innehåller inget "dolt tillsatt socker" utan naturliga kolhydrater vilket inte kan översättas direkt till sockerinnehåll. Mycket märklig jämförelse. Banan i sin tur är inte en ohälsosam produkt och hur många vet egentligen hur mycket socker det finns i jordnötssmör?

Faktatillägg: Är socker farligt?

Nej, socker i sig är egentligen inte farligt på något sätt. Problemet är att socker innehåller mycket energi men ingen näring och vid ett stort sockerintag finns risken att man inte får i sig all den näring man behöver. Risken finns också att man glömmer bort att socker ger den stora mängden energi och att man istället får ett energiöverskott som på lång sikt kan ge viktuppgång om det inte kompenseras för genom exempelvis motion. Kan också påminna om att socker inte är bra för tänderna, men det visste du nog säkert redan.

Nästa på tur är givetvis Aftonbladets "Se upp! 20 dolda viktfällor". Åter igen ett i grunden väldigt bra initiativ som uppmärksammar folk på vanor som kan resultera i viktuppgång. men även här finns givetvis ett och annat misstag. Bland annat denna "8. Du äter sorbet - inte fryst yoghurt". I och för sig, sorbet är inte heller det nyttigt, men ett bättre efterätts alternativ än gräddglass. De nämner här att man med fryst youghurt får i sig samma mängd kalorier som i sorbet men dessutom kalcium. I sorbé får man däremot i sig en liten mängd frukt eller bär vilket inte nämns. Rätt dåligt argument alltså. Det andra jag känner att jag behöver ta upp är att de i punkt 11 nämner att vi skall akta oss för fettet och i punkt 16 klämmer in med att vi äter för lite fett... Lite lagom med dubbelmoral och mycket förvirrande för läsaren.

För att inte göra inlägget alldeles för långt tänker jag avsluta med att infoga länken till en intressant ledarsida som ni själva kan gå in och läsa på SvD "Måste vårt dagliga bröd vara så svampigt?". Kloka tankar av P J Anders Linder.

Andra bloggar om: socker, bröd, sockerbomber, media, kvällsmys, hälsa, godis, bakismat, dolt socker, frukostflingor