Sötningsmedel och miljön

Efter Nolias livsstilsmässa som jag besökte i Umeå i höstas så har mitt miljötänk tagit sig ett steg längre. Vad gäller sötningsmedlenas vara eller icke vara har debatten fram till nu främst handlat om vad som är bra respektive dåligt för Din hälsa. Äntligen har man nu dessutom kommit fram till att det kanske även kan ha effekter på livet runt omkring oss. Mer exakt är det sukralosets effekter som börjat undersökas och SvD informerar genom rubriken "Sötningsmedel hot mot miljön".

Vad är det då som är så farligt med just Sukralos? I ett utdrag ur Göran Petterssons, professorn i kemisk miljövetenskap på Chalmers brev (från 2005) till dåvarande regeringen kan vi bland annat läsa följande;

Naturfrämmande klororganiskt ämne: Sukralos framställs genom selektiv klorering av vanligt socker, sackaros. Från ett i högsta grad naturligt ämne får man ett helt naturfrämmande ämne som har tre OH-grupper utbytta mot kloratomer. Avveckling av olika typer av klororganiska ämnen har under flera decennier prioriterats särskilt högt i arbetet för en giftfri miljö. Exempel på ökända sådana ämnen och ämnesgrupper är DDT, PCB, dioxiner, klorfenoler, fenoxisyror, freoner och klorerade lösningsmedel.

Miljöeffekter: Det mesta av intaget av sukralos går kemiskt oförändrat genom matspjälkningskanalen och via toaletter och avlopp till reningsverken. I dessa bryts sukralos delvis ned med risk för bildning av nya klorinnehållande ämnen som hamnar i recipienter och slam. Detta kontrasterar bjärt mot kommunernas och reningsverkens mångåriga arbete för att få kontroll över spridningen av klororganiska miljögifter.

Hälsorisker: Kloratomerna gör sukralos mer lipofilt än socker vilket vanligen medför en ökad anrikning i levande organismer. Utsöndring med urin visar att en del sukralos tas upp till blodet och sprids i kroppen. Kloratomerna gör ämnet alkylerande, dvs reaktivt gentemot viktiga biologiska molekyler. Alkylerande ämnen är ofta allergena och genotoxiska.

Sötsug: Sötningsmedel som sukralos bidrar till att hålla många konsumenters smakpreferenser kvar på en starkt söt nivå. Detta kan medföra högt intag av andra söta livsmedel. Det är alltså inte alls säkert att sukralos bidrar till att minska det totala sockerintaget. Trots detta har sukralos godkänts i länder med epidemisk fetma och diabetes. Tillsatt mängd av sukralos behöver ännu inte ens deklareras vilket innebär att sötheten kan ökas utan kontroll.

Har jag tid brukar jag dessutom passa på att läsa läsarnas kommentarer och hittade där en länk till bloggen TEM-funderingar och inlägget Lightprodukter ett potentiellt miljöproblem som var rätt intressant läsning.

Så vad ska vi säga? Please add sugar?

Bild: Coca-cola

Trots ekomat har jag diabetes

Att en stor EU-studie visar på att ekologiskt odlade frukter och grönsaker är nyttigare än konventionellt odlade är något vi kan läsa om i SvD idag. Forskarna som det skrivs om menar till och med att rekommendationen om att äta fem portioner frukt och grönt om dagen skulle gå att minska till fyra om man äter ekologiskt. Intressant och enkelt skriven artikel var i jag bland annat hittade följande citat; " Frågan är inte längre om ekologiska produkter innehåller mer näringsämnen utan varför?". Ibland undrar jag dock om det alltid är så meningsfullt att ta reda på varför. Ekologisk odlad mat har fler fördelar än bara näringsinnehållet, framför allt miljömässigt. Tar vi däremot fram orsaken finns en stor risk till att detta överförs till vanlig konventionell odling och argumentet försvinner... Hur som helst väcker SvD:s artikel "Nyttigare äta ekologiskt enligt EU" mitt intresse och slutresultatet skall bli intressant att så småningom ta del av.

Expressen fortsätter i sin tur på sin linje med att locka fram hypokondrikern i mig. Visst känner jag mig rätt törstig och springer till toaletten rätt ofta? Trött är jag också, det kliar överallt, jag är sjukt hungrig, dålig blodcirkulation och jag har helt säkert högt blodtryck... Känner du också igen dig? Ja, Expressen berättar idag att "Sockret kan ge dig hjärtproblem" och fortsätter med att lista upp symptom på diabetes. Bra att de uppmärksammar problemet med att matvanorna ofta är orsaken till så kallad diabetes typ II men jag vet dock fortfarande inte om jag är så förtjust i att allmänheten skall pyssla med diagnostisera sig själva. Tycker det hade varit betydligt bättre om de helt enkelt använt artikeln till att betonat vikten av att själv se till att man inte hamnar i riskgruppen. Höga blodsockervärden på en i övrigt frisk människa är ju faktiskt inte så svårt att göra något åt...

Olika typer av skrämselpropaganda

Vetenskapsjournalister är en spännande grupp människor. Just därför är detta så sjukt roligt emellanåt. Nu har man lyckats hitta ytterligare en sida på sockerdiskussionen som fungerar utmärkt för att locka läsare genom ren skrämselpropaganda; "Socker kan ge dig rynkor". Ja vem om inte Aftonbladet vet att nyheter om tips på ungdomlighet drar. Ingen vill bli tunnhårig, gråhårig och definitivt inte rynkig!

Hur mycket sanning ligger det då i uttalandet? Processen de syftar på är något som kallas proteinglykering vilket sker genom att glukos reagerar med aminogrupper i proteinerna oenzymatiskt. Genom olika reaktioner bildas komplexa strukturer kallade ”advanced glycation end products” (förkortas AGE). Exempel på proteiner som kan glykeras är strukturproteiner, receptorer, jonkanalbildande proteiner, tillväxtfaktorer och enzymer. Glykeringen kan även leda till förändringar av fosfolipider som har en viktig betydelse i membran och detta kan resultera i att bland annat blodkärlen kan bli stela och hårda på grund av att elastisiteten minskar. Det är med andra ord inte bara rynkor som kan uppstå utan proteinglykeringen drabbar i princip vävnader i hela kroppen som då riskerar att förlora sin funktion eller få den allvarligt försämrad.

Frågan är hur stor betydelse detta har för en normal, frisk person? För en person med hyperglykemi (högt blodglukos), oftast diabetiker, kan processen ha en accelererande inverkan på uppkomsten och ackumuleringen av AGE i plasma och vävnader och tros bidra till uppkomsten av vissa komplikationer med denna sjukdom. En frisk människa har däremot ett insulinsvar som ser till att vi aldrig blir hyperglykemiska och detta bör således inte vara ett problem.
Om det nu vore så skulle jag nog i alla fall oroa mig mer för blodkärlen än rynkorna...

Ett exempel på bra journalistik står däremot åter igen SvD för med sin artikel "Klimatmålen kräver trendbrott". Här tar man upp klimatproblemet och kraven på förändringarna som behöver genomföras för att uppnå de så kallade klimatmålen. Med andra ord visar de jämtemot Aftonbladet upp ett exempel på en förnuftigare variant av skrämselpropaganda.

SvD har dock inte alltid flaggan i topp vilket var något de visade exempel på i lördags med artikeln "Tv-tittande höjer barns blodtryck". Här skulle jag kunna komentera en hel del men tänker nöja mig med att ändra deras rubrik till "Inaktivitet höjer barns blodtryck". Att barn inte skall sitta hela dagen framför en tv/dator är en självklarhet för mig men man bör tänka på att tv:n också på många sätt kan vara utbildande. Läs gärna artikeln och lägg märke till en del kloka kommentarer från andra läsare!