Det kurrar i magen...

...och fem minuter i tolv smiter du iväg till lunchrestaurangen för att garanterat vara en av de första i kön. I bakhuvudet minns du nyårslöftet om det nya hälsosamma livet och blir smått panikslagen när du ser att det idag endast finns pyttipanna, fläskschnitzel, vårrullar och hamburgartallrik på menyn. HJÄLP! Vad gör du?

"Börja ställ krav på bättre lunch" skriver Ålandstidningen och påstår att dagens lunchrestauranger oftast serverar alldeles för fet och kolhydratfattig mat. Man ger även exempel på hur en dålig lunchvecka kan se ut och ställer den mot en bättre lunchvecka (notera bättre - inte bra). Givetvis håller jag med dem om att om man har en stillasittande livssituation bör tänka på sina lunchval och mycket av det som serveras vid restaurangerna idag oftast inte är optimalt för målgruppen som man vänder sig till. Valet kan dessutom inte bli bättre om inte urvalet förbättras. Jag börjar däremot bli orolig för att Ålandstidningens hälsokampanj är aningens enkelspårig och att det snart börjar bli för mycket... Når man målgruppen som behöver informationen och i och med att det är ett samarbete med folkhälsan; är det någon som kommer att utvärdera resultatet av projektet?

Bild: Hälsomålet.se

Bananfluga vs människa

"En matgeneralist eller gourmand, som kan tänka sig att äta vad som bjuds, får bättre minne och större anpassningsförmåga än en kräsen gourmet som specialiserat sig på en enda slags föda."

Föregående text sägs vara slutsatsen som en forskningsgrupp ledd av Bill Hansson kommit fram till efter studier gjord på flugor. FLUGOR? Ja i det här fallet kan man verkligen fråga sig hur allvarligt man skall ta på sambandet mellan dessa två punkter. Visst skulle jag tänka mig överväga att påståendet är sant, däremot är jag inte med på den direkta parallellen till människan. I och för sig så har en varierad matsedel redan från barndomen väl alltid anses ge ett bättre smaksinne. Men att förmänskliga bananflugan...?


Pressmeddelandet kom ut på Newsdesk.se 15:33, så undrar hur länge tar det innan vi får se saken i media.. Fortsättning följer...

Mat och Media

Så heter faktiskt en kurs som går att läsa vid Umeå Universitet. Kursen är en distanskurs på 15 hp och läses på halvfart. Så här börjar kursbeskrivningen:

Vem har inte retat sig på det som skrivs i media om mat ibland? Eller rätt ofta? Alltifrån märkliga bantningskoster till notiser som påstår att något som tidigare varit nyttigt men nu helt plötsligt blivit ohälsosamt. Patienter, anhöriga, elever, släkt, vänner, grannar kommer med frågor och påståenden. Vad är rätt och vad är fel? Kan du svara?

Vill du veta mer om kursen så finns det ytterligare information att läsa här.

Extremt intressant, eller hur?

Att investera i matkassen

Världens befolkning blir större, både till antalet och storleken, och vi lägger allt mindre av våra inkomster i matkassan. På samma gång investerar vi dessutom omkring en tredjedel av detta på så kallad tom energi; mat som ger oss kalorier men ingen näring. Och eftersom tillväxten leder till att efterfrågan ökar, samtidigt som resurserna minskar, växer livsmedelsindustrins kostnader. Konsumenterna är alltså orsaken så visst är det inte mer än rätt att vi också måste vara med och betala notan?

Matbutikerna konkurrerar med varandra i avseende att ge kunden de bästa priserna på varorna. Nu varnas däremot för kraftiga prishöjningar vilket är något vi kan läsa om i DN:s artikel "Stigande matpriser trendbrott i butikerna". Kanske är det åter igen dags för diskussionen om en ökad skatt på onyttig mat, något som livsmedelsverket och folkhälsoinstitutet sade nej till i början på 2005?

Även i lilla Ålandstidningen kan vi idag i samma anda läsa om stigande pris på mejerivaror, "ÅCA diskuterar höjt mjölkpris". Frågan är dock ingen nyhet utan något man varit medveten om länge och jag rekommenderar er bland annat att läsa Arne Lindströms ledare i VK (07-10-19), "Äntligen blir maten mer värdefull!", där han berör viktiga aspekter såsom konsumtion och miljö. Stigande konsumentprisindex är även något vi kan läsa om i dagens pressmeddelande från SCB.

Expressen väljer däremot idag en mer traditionell artikel och berättar om hur vi ska banta utan att banta. Knasigt, eller hur? Rubriken lyder; "Välj smart och gå ner i vikt - utan att banta". Banta betyder dock att man på något sätt ändrar sin livsföring med målsättningen att minska sin kroppsvikt eller sin andel kroppsfett. Att välja smart är alltså en typ av bantning. Detaljfråga kan tyckas och men troligtvis ett knep för att locka läsare, ordet banta är ju något som de flesta inte förknippar med något positivt. Artikelns budskap är dock klokt och den efterföljande "tipslistan" i "Snabbmaten - en fettbomb" är enkel om än vid detta laget ganska uttjatad. Kan vi inte det där snart? Något man ofta som barn får höra är att det inte lönar sig att tjata, varför försöker då vuxna människor med samma taktik dag ut och dag in? Och dietisterna frågar sig fortfarande: "Varför dom inte gör som vi säger?"

Kontenta av det hela:

Använd din kunskap till att bli en medveten konsument. Tänk långsiktigt på både dig själv, människorna runt omkring dig och miljön och låt matkassen bli en klok investering.