Världens befolkning blir större, både till antalet och storleken, och vi lägger allt mindre av våra inkomster i matkassan. På samma gång investerar vi dessutom omkring en tredjedel av detta på så kallad tom energi; mat som ger oss kalorier men ingen näring. Och eftersom tillväxten leder till att efterfrågan ökar, samtidigt som resurserna minskar, växer livsmedelsindustrins kostnader. Konsumenterna är alltså orsaken så visst är det inte mer än rätt att vi också måste vara med och betala notan?
Matbutikerna konkurrerar med varandra i avseende att ge kunden de bästa priserna på varorna. Nu varnas däremot för kraftiga prishöjningar vilket är något vi kan läsa om i DN:s artikel "Stigande matpriser trendbrott i butikerna". Kanske är det åter igen dags för diskussionen om en ökad skatt på onyttig mat, något som livsmedelsverket och folkhälsoinstitutet sade nej till i början på 2005?
Även i lilla Ålandstidningen kan vi idag i samma anda läsa om stigande pris på mejerivaror, "ÅCA diskuterar höjt mjölkpris". Frågan är dock ingen nyhet utan något man varit medveten om länge och jag rekommenderar er bland annat att läsa Arne Lindströms ledare i VK (07-10-19), "Äntligen blir maten mer värdefull!", där han berör viktiga aspekter såsom konsumtion och miljö. Stigande konsumentprisindex är även något vi kan läsa om i dagens pressmeddelande från SCB.
Expressen väljer däremot idag en mer traditionell artikel och berättar om hur vi ska banta utan att banta. Knasigt, eller hur? Rubriken lyder; "Välj smart och gå ner i vikt - utan att banta". Banta betyder dock att man på något sätt ändrar sin livsföring med målsättningen att minska sin kroppsvikt eller sin andel kroppsfett. Att välja smart är alltså en typ av bantning. Detaljfråga kan tyckas och men troligtvis ett knep för att locka läsare, ordet banta är ju något som de flesta inte förknippar med något positivt. Artikelns budskap är dock klokt och den efterföljande "tipslistan" i "Snabbmaten - en fettbomb" är enkel om än vid detta laget ganska uttjatad. Kan vi inte det där snart? Något man ofta som barn får höra är att det inte lönar sig att tjata, varför försöker då vuxna människor med samma taktik dag ut och dag in? Och dietisterna frågar sig fortfarande: "Varför dom inte gör som vi säger?"
Kontenta av det hela:
Använd din kunskap till att bli en medveten konsument. Tänk långsiktigt på både dig själv, människorna runt omkring dig och miljön och låt matkassen bli en klok investering.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar