Lätt eller fett?

Min filosofi är att ju mer näring i förhållande till energimängden desto bättre. Låter inte det rätt förnuftigt? Med den teorin kommer man i alla fall ganska långt i bedömningen av vad som är bra och mindre bra livsmedel och plockar i de flesta fall bort de så kallade light-produkterna och likaså de onödigt feta livsmedlena.

I dagens Aftonbladet är just fett ett diskussionsämne där läkaren Annika Dahlqvist åter igen upprör livsmedelsverket genom att föreslå fetare livsmedelsalternativ i skolorna. "Fett-kriget" kallar de det och i undersökningen i slutet på artikeln har än så länge hela 11 000 svarat på frågan om fet mjölk och smör är bättre än lättmjölk och margarin. Närapå 90% håller för tilfället på den förstnämnda...

Visst, jag är som sagt inget fan av light-produkter där fett och socker ersätts med tillsatser, däremot betyder det ju inte alltid att jag håller på det feta alternativet. Lättmjölk kan lätt sättas över "fetmjölken" om man går efter mitt inledande kriterium och faktiskt likaså margarinet. Margarin har ju mindre mättat fett och mer omättat och innehåller i sin tur inte heller några transfetter såsom smör gör. Så nej, jag tror fortfarande på det som i det här fallet kallas för "de lättare alternativen", och jag ger minus till Aftonbladet för den väldigt icke-informativa artikeln. Visst media skall vara lättsmält men för att fakta skall bedömmas med rätt behövs även lite underbyggd fakta. Hur svårt hade det varit att lägga in en liten plus och minus tabell...?

Klonad mat

Blev lite fascinerad över dagens samtalsämne på SvD; Är klonade djur farligt att äta. Detta är vad artikeln "EU:s etikkommission kritisk till rapport" handlar om då EU:s livsmedelsmyndighet, EFSA, nyligen publicerade en rapport där de kommit fram till att det inte finns några bevisade risker med att äta föda från klonade djur och deras avkommor.

SvD återger det hela enkelt och konkret så nu väntar jag med spänning om vad Aftonbladet och resten av media skall vinkla det till. Grubblar frenetiskt över förklaringen till varför det skulle vara farligt. Med den kunskap jag har så bör det ju inte vara några konstigheter alls. Däremot kan jag anse att det etiska definitivt kan bli ett diskussionsämne. Men, jag skall ta reda på fakta innan jag återkommer. Och det är jag rätt säker på att det kommer att göra...

Blir det köttbullar i år?

Ja ingen har väl missat fusket med datummärkningen av köttfärsen. "Att märka om kött är förbjudet" uttalar sig Livsmedelsverket i en artikel på Aftonbladets hemsida som svar på den tidigare artikeln "Ica-butiker fuskade med datummärkning". Uppdrag Granskning på svt var däremot de som avslöjade fusket. Vill du veta hur det gick till? Läs mer om detta här; Så gjorde vi repotaget om Ica.

Medias intresse av frågan har som sagt varit stor och likaså allmänhetens. Frågan är dock varför det inte har upptäckts tidigare? Ingen har, vad jag vet, blivit sjuk på grund av fusket och på livsmedelsverket tonar de ner eventuella risker med det omärkta köttet. Senaste nyheterna i ämnet är däremot att liknande fusk även uppdagats hos andra kedjor något som det bland annat skrivs om i SvDs artikel "Köttfusk även hos andra kedjor", Expressens "Fuskarna har fått sparken" och även Aftonbladets "Coop och Axfood avslöjade som fuskare"

Metro och VK är dock inte riktigt med på noterna, men vad gör det. Kanske vi redan vet tillräckligt? Visserligen håller ofta livsmedel lite längre än vi tror men givetvis skall vi kunna lita på våra livsmedelsförsäljare. Funderar du över något speciellt vill jag passa på att rekommendera chatten med mikrobiologen Mats Lindblad från Livsmedelsverket. Han finns i dag tillgånglig på DNs chatt för att svara på just dina frågor om hur vi skyddar oss från att bli sjuka av dåligt kött. Frågestunden börjar kl. 13.30 men det går att ställa frågor redan nu, så ta tillfälle i akt och passa på!

Ja men vad säger du, blir det några köttbullar på ditt julbord i år?

Att investera i matkassen

Världens befolkning blir större, både till antalet och storleken, och vi lägger allt mindre av våra inkomster i matkassan. På samma gång investerar vi dessutom omkring en tredjedel av detta på så kallad tom energi; mat som ger oss kalorier men ingen näring. Och eftersom tillväxten leder till att efterfrågan ökar, samtidigt som resurserna minskar, växer livsmedelsindustrins kostnader. Konsumenterna är alltså orsaken så visst är det inte mer än rätt att vi också måste vara med och betala notan?

Matbutikerna konkurrerar med varandra i avseende att ge kunden de bästa priserna på varorna. Nu varnas däremot för kraftiga prishöjningar vilket är något vi kan läsa om i DN:s artikel "Stigande matpriser trendbrott i butikerna". Kanske är det åter igen dags för diskussionen om en ökad skatt på onyttig mat, något som livsmedelsverket och folkhälsoinstitutet sade nej till i början på 2005?

Även i lilla Ålandstidningen kan vi idag i samma anda läsa om stigande pris på mejerivaror, "ÅCA diskuterar höjt mjölkpris". Frågan är dock ingen nyhet utan något man varit medveten om länge och jag rekommenderar er bland annat att läsa Arne Lindströms ledare i VK (07-10-19), "Äntligen blir maten mer värdefull!", där han berör viktiga aspekter såsom konsumtion och miljö. Stigande konsumentprisindex är även något vi kan läsa om i dagens pressmeddelande från SCB.

Expressen väljer däremot idag en mer traditionell artikel och berättar om hur vi ska banta utan att banta. Knasigt, eller hur? Rubriken lyder; "Välj smart och gå ner i vikt - utan att banta". Banta betyder dock att man på något sätt ändrar sin livsföring med målsättningen att minska sin kroppsvikt eller sin andel kroppsfett. Att välja smart är alltså en typ av bantning. Detaljfråga kan tyckas och men troligtvis ett knep för att locka läsare, ordet banta är ju något som de flesta inte förknippar med något positivt. Artikelns budskap är dock klokt och den efterföljande "tipslistan" i "Snabbmaten - en fettbomb" är enkel om än vid detta laget ganska uttjatad. Kan vi inte det där snart? Något man ofta som barn får höra är att det inte lönar sig att tjata, varför försöker då vuxna människor med samma taktik dag ut och dag in? Och dietisterna frågar sig fortfarande: "Varför dom inte gör som vi säger?"

Kontenta av det hela:

Använd din kunskap till att bli en medveten konsument. Tänk långsiktigt på både dig själv, människorna runt omkring dig och miljön och låt matkassen bli en klok investering.