Eko-banta

Kan man gå ner i vikt och samtidigt vara snäll mot miljön? Detta frågar sig Aftonbladet i dagens artikel "Ät klimatsmart! Bonus: Tappa kilon!". Och visst kan man det. Att äta ekologiskt och klimatanpassat är ett hälsosamt val (och ännu mer miljövänlig blir du om du inte överäter). Aftonbladet ger dessutom 5 tips på hur din kost kan bli bättre och påpekar att små förändringar kan göra stor skillnad. Ur en pedagogisk synvinkel hade jag däremot hellre sett tips på hur man praktiskt kan göra dessa förändringar. Istället för "minska på köttet" kunde man skrivit "försök äta vegetariskt en gång i veckan". Enbart detta kan vara ett stort steg för många männsikor som har som vana att en måltid ska innehålla kött. Likaså hade man kunnat föreslå att man byter ut en vara mot ett ekologiskt alternativ, allt för att introducera en ny vana och hjälpa människor att börja tänka i nya banor.

Vad är ditt bästa tips?

Vågar du prioritera?

Diskussionen om fördelarna med en fiskrik kost och ekologiskt odlade frukter och grönsaker sitter fortfarande fast på tapeten. Nu har en ny norsk studie påvisat att fisk förbättrar våra kognintiva egenskaper vilket SvD skriver om i artikeln "Fiskrik kost hjälper dig minnas". Själva studien i sig skapar en hel hög med frågeställningar, inte minst efter att ha läst själva rapporten, som jag däremot tänker undvika att kommentera. SvD:s artikel är dock kort och koncist skrivet och vidarebefodrar innehållet utan att vara partisk. För intresserade läsare som inte har tillgång till studien är däremot artikeln lite väl innehållsfattig.

Aftonbladet har däremot idag hakat på diskussionen om näringsinnehållet i ekologisk odlad mat, något vi kunde läsa om i SvD i tisdags. "Ekologiska grönsaker nyttigare än vanliga" skriver de och har valt att fokusera på vikten av att ge ekologiskt odlade frukter och grönsaker till barnen. Forskaren Lundegårdh tipsar om att man kan bedöma näringsinnehållet med hjälp av färgen, men säger samtidigt att produkten inte heller får vara för fräsch och färgrik för att det kan betyda att den är extra mycket besprutad. Som ett andra alternativ föreslår han att man skall känna på vikten; "Den tyngre produkten är oftast lite nyttigare" säger han. Själv tror jag inte att skillnaden märks speciellt mycket och den vanlige konsumenten kan knappast avgöra en grönsaks densitet. Kommer man till en butik finns det dessutom sällan produkter av samma sort från olika producenter så varför inte bara tipsa om ekologiskt?

Ur konsumentsynpunkt angående valet finns dock ett flertal olika aspekter att ta hänsyn till, inte minst prisskillnaden. Frågan om hurvida vi vågar investera i vår mat för hälsans och miljöns skull diskuteras i Metro-skribenten Camilla Bergmans kolumn "Giftfri mat en klassfråga" och jag är delvis beredd att hålla med. "Ekokassen blev 33 procent dyrare" kunde vi konstatera efter Aftonbladets undersökning i början på november, och ingen kan väl förneka att det är oväsentligt för den vanlige konsumenten. Men åter igen, gäller det inte bara att våga prioritera?

Trots ekomat har jag diabetes

Att en stor EU-studie visar på att ekologiskt odlade frukter och grönsaker är nyttigare än konventionellt odlade är något vi kan läsa om i SvD idag. Forskarna som det skrivs om menar till och med att rekommendationen om att äta fem portioner frukt och grönt om dagen skulle gå att minska till fyra om man äter ekologiskt. Intressant och enkelt skriven artikel var i jag bland annat hittade följande citat; " Frågan är inte längre om ekologiska produkter innehåller mer näringsämnen utan varför?". Ibland undrar jag dock om det alltid är så meningsfullt att ta reda på varför. Ekologisk odlad mat har fler fördelar än bara näringsinnehållet, framför allt miljömässigt. Tar vi däremot fram orsaken finns en stor risk till att detta överförs till vanlig konventionell odling och argumentet försvinner... Hur som helst väcker SvD:s artikel "Nyttigare äta ekologiskt enligt EU" mitt intresse och slutresultatet skall bli intressant att så småningom ta del av.

Expressen fortsätter i sin tur på sin linje med att locka fram hypokondrikern i mig. Visst känner jag mig rätt törstig och springer till toaletten rätt ofta? Trött är jag också, det kliar överallt, jag är sjukt hungrig, dålig blodcirkulation och jag har helt säkert högt blodtryck... Känner du också igen dig? Ja, Expressen berättar idag att "Sockret kan ge dig hjärtproblem" och fortsätter med att lista upp symptom på diabetes. Bra att de uppmärksammar problemet med att matvanorna ofta är orsaken till så kallad diabetes typ II men jag vet dock fortfarande inte om jag är så förtjust i att allmänheten skall pyssla med diagnostisera sig själva. Tycker det hade varit betydligt bättre om de helt enkelt använt artikeln till att betonat vikten av att själv se till att man inte hamnar i riskgruppen. Höga blodsockervärden på en i övrigt frisk människa är ju faktiskt inte så svårt att göra något åt...

Alla är vi lite sjuka...

Att lägga fram en lista på symptom för cancer till en hypokondriker är som att be personen i fråga att hitta symtomen på sig själv, vilket han med all säkerhet också kommer att göra. Det är med andra ord ett mänskligt faktum att vi försöker hitta förklaringar på saker som händer omkring oss och i många fall att finna bortförklaringar på vårat beteende. Så när Expressen nu skriver om att "Sötsug kan vara vuxen-adhd" tror jag att det kommer att upptäckas väldigt många fall av adhd runt om landet. Inte minst med tanke på att deras "testa dig själv"-tabell i princip kan stämma in på majoriteten av sveriges befolkning. För vem har inte ibland lite svårt att slutföra arbeten, komma i tid till tandläkaren, påbörja saker som man vet att kommer att bli jobbiga eller lider av lite rastlöshet till och från?

Men för att gå från beteendevetenskapen till livsmedelsindustrin så kan vi idag även läsa artikeln "Kött - färskt efter 5 månader" i SvD. Och visst håller jag med om att det låter lite skumt. Eftersom jag dock läst en del om livsmedelskemi har jag dock fått veta att det i teorin faktiskt inte är så svårt att bibehålla färskheten i råvarorna med hjälp av förändringar i förpackningarnas atmosfär. Problemet har länge varit att man helt enkelt inte lyckats med det i praktiken på grund av svårigheter med själva förpackningarna. Nu verkar det dock som om man tagit ett steg längre och kan förlänga hållbarheten med så mycket som 21 veckor. Åter igen är utvecklingen ett måste för att behålla de låga priserna och kvalitén torde inte förändras i någon större utsträckning. Däremot kan jag inte vara helt säker på att alla faktorer redan är inräknade och jag vill gärna hålla med i Marie-Louise Danielsson-Thams (professor i livsmedels- hygien vid Örebro universitet) varning om eventurella riskfaktorer. Maskinerier är inte alltid perfekta och vad händer vid produktionsfel? Kan det finnas bakterier o dylikt som trots sterilisering och syrebrist överlever i alla fall? Och sist men inte minst, hur påverkar den nya förpackningstekninken producenterna?

Fisk; äta eller inte äta?

För omkring två år sedan bombades hela världen med forskingsresultat som sa att barn som åt fisk var smartare än barn som inte åt fisk, och bland annat de engelska eleverna fick plötsligt en sked fiskolja till frukost av sina föräldrar. Nu kommer nästa undersökning som visar att fiskätande barn dessutom är smalare än inte fiskätande barn (SvD; "Smala barn åt mer fett").

Vid det här laget vet vi alltså att fisk är nyttigt och att livsmedelsverket råder oss att äta fisk tre gånger i veckan. För förutom att vi bli klokare och smalare får vi ju dessutom i oss en mängd olika viktiga vitaminer och mineraler. Men samtidigt så varnas det dessutom för toxinerna som anrikas i fisken, och då speciellt de feta varianterna som exempelvis lax och makrill. Vad är värst? Att äta fisken eller att inte äta den? Ja, den allmäna rekommendationen är fortfarande att de hälsosamma fördelarna överväger nackdelarna och därför fortsätter man att rekommendera fisk som kostalternativ. Är du gravid eller ammar skiljer sig däremot rekommendationerna något liksom för kvinnor i barnafödande ålder.

Men vad säger du, lite solrosfisk till middag kanske?

Här kan du läsa mer: Råd om fiskkonsumtion

Kontrolleras kosttillskott?

"Tillsatser testas inte" skrev Aftonbladet i måndags angående snabbmatstillsatserna som skapas i laboratoriumet. Enligt livsmedelsverket stämmer detta dock inte. Idag kan vi däremot läsa i Metro om kroppsbyggning, där personen i intervjun får frågan om man kan bygga stora muskler utan anabola steroider. "Ja det kan man" svarar han och fortsätter senare med att "Tränar man hårt så ska man äta ordentligt och få i sig rätt kosttillskott". Frågan är då hur stor koll han har på kosttillskotten som han sätter i sig? Testas kostillskotten som säljs?

Nu är det inte så att jag påstår att man inte kan bli stor utan extra tillskott av anabola (=uppbyggande). För de flesta medel som används för kroppsbyggning är ordagrant tillskott och finns alltså redan i kroppen om än i en mindre mängd. Det jag menar är att man med produkterna som man köper på marknaden sällan kan försäkra sig om att man inte får i sin något ämne som kan vara dopingklassificerat. Bland annat finns följande text finns att läsa på Riksidrottsförbundets hemsida:

Med hänsyn till att många preparat på marknaden dessutom är otillräckligt kontrollerade och att det har visat sig att de kan innehålla dopingklassade substanser avråder RF från bruk av kosttillskott, annat än på rent medicinska grunder.

Men varför skulle företagen använda sig av otillåtna tillsatser i sina tillskott kan man ju fråga sig? Jo, svaret på den frågan kan göras enkelt. Om användaren får större effekt leder det helt enkelt till högre försäljningsiffror, eller hur?

Men för att återgå till artikeln i Metro, "Extrem fysik kräver extrem uppoffring", där vi även kan läsa att om vi vill ha stora muskler så kan vi glömma det sociala livet. Ja men det låter ju uppmuntrande, alle man till gymmet genast! (märk ironin) Läser man artikeln så kommer det däremot fram att det egentligen bara är under själva tävlingsuppladdningen som detta gäller. Att förbereda sig för en tävling i bodybuilding tar mycket energi och i och med restriktionen i dieten faller ofta humöret på personen i fråga och den sociala delen i livet blir inte den mest prioriterade. Vanlig gymträning är däremot för många ofta en väldigt social träningsform, och träningen i fråga tar inte mer tid än annan träning. Hur stora muskler du får har i stora drag främst att göra med hur bra du lägger upp din träningstid och ditt vardagliga matintag.


Akta dig för dopingpreparat säger jag bara och ger dig ett litet exempel på vad du troligtvis inte inte kan uppnå med vanlig kost:

Källa

Eko-trendig och vitaminklädd

Nu vill vi ha klimatsmart och miljövänlig mat skriver Aftonbladet, och visst vill vi det? I artikeln "Eko-nörden har blivit trendig" får vi förutom vikten att handla KRAV-märkt och närproducerat även höra om betydelsen att välja rätt transportmedel för färden mellan butiken och hemmet. Taktisk artikel efter gårdagens klampande på dagens snabbmat. Med eko-trendig mat riktar vi in oss på rena råvaror och maten som lagas får plötsligt kvalité.

Metro traskar samma väg genom att granska sig själva kritiskt och visa att de tar ansvar. "RÄDDA VÄRLDEN" säger de och meddelar att idag (läs igår) är metrotidningarna över hela världen gröna. Därefter publiceras 49 enkla tips på vad du kan göra för att dra ditt strå till stacken, och visst orkar du läsa igenom listan? Tänk över din vardag och bli eko-trendig du också!

Ja medan Aftonbladet och Metro tipsar oss om att köpa second hand skrev SvD i söndags om att köpa nytt. Ny skall kläderna fungera som ett kosttillskott och Japanerna satsar på hälsokonceptet istället. "Bärbara vitaminer" är det alltså som det handlar om, kläder som utsöndrar vitaminerna a och c. "Plaggen har en bevisad effekt" skriver de. Frågan är dock var effekten är bevisad? Jag har aldrig hört talas om att hudkrämer med a-eller c-vitamin skulle kunna ha en annan effekt än den lokala. Mjukgörande för huden, det kan jag köpa, men kosttillskott? Mycket tveksamt...

Det finns genvägar

Medan DN går rakt på problemet (se inlägget nedan) tar Aftonbladet åt sig uppgiften att redovisa konsekvenserna; "Svampsoppa – utan svamp". För vad händer om råvarorna blir dyrare och maten samtidigt måste bli billigare? Jo, man tar genvägen via labbet. Men är egentligen tillsatserna så farliga? "Tillsatser testas inte" står det ordagrant i Aftonbladets artikel, men är det verkligen sant? Går man in på Livsmedelsverkets hemsida finns det mycket att läsa om tillsatser, och visst måste dessa enligt EU direktiv godkännas. En tillsats som fått ett så kallad E-nummer är därmed en godkänd tillsats.

Problemet är att om man skapar en vara med mycket tillsatser beror det för det mesta att det finns mycket mindre av själva råvaran, och således även mindre av näringen. Men vi kan alla genom att bli medvetna konsumenter ändra på saken och undvika "fusket".

Igen tvingar dig att köpa labbmaten.

Att investera i matkassen

Världens befolkning blir större, både till antalet och storleken, och vi lägger allt mindre av våra inkomster i matkassan. På samma gång investerar vi dessutom omkring en tredjedel av detta på så kallad tom energi; mat som ger oss kalorier men ingen näring. Och eftersom tillväxten leder till att efterfrågan ökar, samtidigt som resurserna minskar, växer livsmedelsindustrins kostnader. Konsumenterna är alltså orsaken så visst är det inte mer än rätt att vi också måste vara med och betala notan?

Matbutikerna konkurrerar med varandra i avseende att ge kunden de bästa priserna på varorna. Nu varnas däremot för kraftiga prishöjningar vilket är något vi kan läsa om i DN:s artikel "Stigande matpriser trendbrott i butikerna". Kanske är det åter igen dags för diskussionen om en ökad skatt på onyttig mat, något som livsmedelsverket och folkhälsoinstitutet sade nej till i början på 2005?

Även i lilla Ålandstidningen kan vi idag i samma anda läsa om stigande pris på mejerivaror, "ÅCA diskuterar höjt mjölkpris". Frågan är dock ingen nyhet utan något man varit medveten om länge och jag rekommenderar er bland annat att läsa Arne Lindströms ledare i VK (07-10-19), "Äntligen blir maten mer värdefull!", där han berör viktiga aspekter såsom konsumtion och miljö. Stigande konsumentprisindex är även något vi kan läsa om i dagens pressmeddelande från SCB.

Expressen väljer däremot idag en mer traditionell artikel och berättar om hur vi ska banta utan att banta. Knasigt, eller hur? Rubriken lyder; "Välj smart och gå ner i vikt - utan att banta". Banta betyder dock att man på något sätt ändrar sin livsföring med målsättningen att minska sin kroppsvikt eller sin andel kroppsfett. Att välja smart är alltså en typ av bantning. Detaljfråga kan tyckas och men troligtvis ett knep för att locka läsare, ordet banta är ju något som de flesta inte förknippar med något positivt. Artikelns budskap är dock klokt och den efterföljande "tipslistan" i "Snabbmaten - en fettbomb" är enkel om än vid detta laget ganska uttjatad. Kan vi inte det där snart? Något man ofta som barn får höra är att det inte lönar sig att tjata, varför försöker då vuxna människor med samma taktik dag ut och dag in? Och dietisterna frågar sig fortfarande: "Varför dom inte gör som vi säger?"

Kontenta av det hela:

Använd din kunskap till att bli en medveten konsument. Tänk långsiktigt på både dig själv, människorna runt omkring dig och miljön och låt matkassen bli en klok investering.

Koffein; nyttigt eller farligt?

Det är ju inte helt okänt att dagstidningar ofta bedriver någon form av dubbelmoral; sockervarningar brevid kakrecepten och alkoholskadorna brevid vintipset. Till deras försvar kan man kanske säga att de ger alternativen och informationen - du står för valet. Dagens Aftonbladet tar dock detta nästan ett steg för långt och resultatet blir i det närmaste komiskt. Högst upp på deras kropp & hälsa sida kan vi läsa följande rubrik: "Kaffekoppen är toppen – mot cancer". I texten under poängteras att effekten bara åstadkomms med koffeininnehållande kaffe. Direkt under detta kan vi dessvärre läsa rubriken "Red Bull kan orsaka hjärtattacker" under vilken står att "De flesta energidrycker innehåller koffein eller taurin och intag av drycker som innehåller koffein och taurin kan leda till förhöjt blodtryck." Ja hur skall de ha det? Koffein: nyttigt eller farligt? Detta inte minst med tanken på att det i den första artikeln rekommenderas en koffeinmängd på mellan 420-720 mg (!) och att det i den andra varnas för halter på 80 mg.

Fakta:

Koffein har visat på både positiva och negativa effekter hos människan, exempel på...

...negativa; blodtryckshöjande, urindrivande, lägre tarmrörelser och beroendeframkallande

...positiva; centralstimulerande (uppiggande) och ökar fettförbränningen

Som vanligt är det dock måttliga mängder som rekommenderas och höga doser (mer än fyra koppar) kan ge en mängd bieffekter, exempelvis darrningar, nervositet och överaktivitet (koncentrationsproblem). 5 - 10 g är en dödlig dos för människa.

Läste utöver detta en skrämmande kolumn i Metro angående sopsortering och miljö; "Miljövännen struntar i att sopsortera". Miljövännen är Boris Benulic och han avslutar sin diskussion med orden "...Och tro inte att sopsortering bidrar till en bättre värld". Poängen var att varifrån vi köper varorna (deras sopsortering) är en större bidragnade faktor än den privata sopsorteringen. Men i mina öron är det dessamma som att att säga att enskilda mord är obetydliga; tänk på massmoden i krigsländerna. Bara för att vi tar hänsyn till de stora faktorerna får vi inte missa de små. Privat sopsortering är en viktig del i miljöarbetet och som man säger, många bäckar små... Som tur är lägger Benulic senare till en ursäkt för sin kolumn där han säger att han ångrar sig djupt.

Och vem vet, kanske var syftet uppnått, kanske ville han bara ha en reaktion...?

Det intressanta är lösningen

Professorn och överläkaren på Rikscentrum för överviktiga barn vid Huddinge universitetssjukhus, Claude Marcus, fick tidigare i veckan äran att kommentera artikeln i SvD angående studien som visade på att feta barns blodtryck påverkas negativt av för mycket tv-tittande. Nu gör han åter igen ett uttalande angående en annan studie angående sambandet mellan barnfetma och sömn som används både i Aftonbladets artikel "Barn blir feta av för lite sömn" och även i Expressens "Sömnbrist kan ge feta barn". Aftonbladet och Expressen imponerar genom att skriva om hur man kan tolka resultatet på ett annat sätt än vad som redovisas i studien. Det konstiga med artikeln är dock att professorns uttalande är mycket likt det i SvD (se mitt tidigare inlägg Olika typer av skrämselpropaganda). I båda uttalandena nämner han uttrycket "vad som är hönan och vad som är ägget". Tycker faktiskt att det i många sammanhang är rätt så irrelevant eftersom det är en fråga som inte leder någonstans. Poängen är att det har ett samband och det intressanta är lösningen.

Kan däremot lägga till att jag gillar Expressens allmänt förståerliga avslut på artikeln då de ställer följande fråga till C Marcus:

Vad ska man tänka på om man har barn, antingen normal- eller överviktiga? - Att regelbundna vanor är viktiga för att vi ska må bra. Man ska ha en bra sömnrytm och en bra kvällsrytm. När det gäller sömnbehov är barn väldigt olika, precis som vuxna.

I måttliga mängder...

Man har länge vetat om att choklad innehåller ett flertal ämnen som kan påverka vår hälsa på ett positivt sätt. Ungefär 3,5% av chokladen är en blandning av mineraler och vitaminer, såsom exempelvis kalcium, järn, fluor, magnesium, kalium, natrium, fosfor, A-vitamin, tiamin, riboflavin och niacin. Det går dock inte att komma ifrån att 50% är fett och att choklad dessutom innehåller oxalsyra som kan bidra till njursten. Men visst tror jag att livsmedel som kan bidra med njutning höjer livskvaliteten. Frågan är dock om detta kan tas emot av allmänheten på ett riktigt sätt? Har i praktiken fått uppleva problematiken med detta då jag fick följande fråga av en äldre dam; "Jag har ju hört att ett par bitar choklad är bra för hälsan så då måste ju en hel chokladkaka vara ännu bättre?" Tyvärr är det ju inte så utan i större mängder kommer nackdelarna att väga betydligt mycket tyngre än fördelarna. Aftonbladets artikel "Choklad nyttigare än broccoli" åker därför som Sverker på svt skulle ha sagt; rakt ner i soporna. Varför? Ja förutom av ovanstående anledning, problemet med att hålla sig till måttligheten, bör man inte på något sätt sätta choklad i relation till broccoli. Vid en jämförelse mellan broccoli och choklad justerat för energiinnehåll vinner broccolin överlägset. Nyfiken? Gå in på och gör din egen jämförelse på Livsmedelsverkets hemsida. Här kan du genom att skapa en egen lista lägga till och ta bort de näringsämnena du vill jämföra! (18g choklad och 282g broccoli ger båda energin 99 kcal)

Stjärnregn över dagstidningarna!

Efter en snabb scanning av dagens nyheter kan jag idag ge ut inte mindre än tre guldstjärnor:

SvD: "Började bygga vid 46"

- Eventuellt kan detta uppfattas som lite avskräckande för somliga men jag hoppas att budskapet av majoriteten uppfatts som att det aldrig är för sent att börja. Stjärnan hade gärna fått lysa lite starkare med ett litet tillägg om de positiva effekterna av träning tillagt i artikeln. Även om du börjar träna vid femtio åstadkomms både fysiska och psykiska förbättringar av livskvalitén!

Expressen: "Greenpeace: OKQ8:s miljödiesel är otankbar"

- Miljövänligt bränsle behövs men för att bränslet skall vara miljövänligt måste man se till alla aspekter, inte bara förbränningen. Tack vare information från Greenpeace har OKQ8 ändrat planerna på lanseringen av deras miljödiesel Eco 20. Dieseln innehöll nämligen palmolja från Malaysia som vid framställning orsakar skövlig av stora ytor regnskog. Vill du veta mer om detta så läs gärna foldern från Greenpeace. Som sagt, kalasbra att Expressen skriver om detta, frågan är bara varför det tog sån tid när pressmedelandet faktiskt publicerades 30 oktober?

Metro: "Katie sprang marathon"

- Vanligtvis får vi bara läsa om viktminskning, drogvanor och familjegräl. Äntligen kommer en kändisnyhet som kan inspirera och fungera som ett föredömme på ett hälsosamt sätt! Bra jobbat fröken Holmes :)

Olika typer av skrämselpropaganda

Vetenskapsjournalister är en spännande grupp människor. Just därför är detta så sjukt roligt emellanåt. Nu har man lyckats hitta ytterligare en sida på sockerdiskussionen som fungerar utmärkt för att locka läsare genom ren skrämselpropaganda; "Socker kan ge dig rynkor". Ja vem om inte Aftonbladet vet att nyheter om tips på ungdomlighet drar. Ingen vill bli tunnhårig, gråhårig och definitivt inte rynkig!

Hur mycket sanning ligger det då i uttalandet? Processen de syftar på är något som kallas proteinglykering vilket sker genom att glukos reagerar med aminogrupper i proteinerna oenzymatiskt. Genom olika reaktioner bildas komplexa strukturer kallade ”advanced glycation end products” (förkortas AGE). Exempel på proteiner som kan glykeras är strukturproteiner, receptorer, jonkanalbildande proteiner, tillväxtfaktorer och enzymer. Glykeringen kan även leda till förändringar av fosfolipider som har en viktig betydelse i membran och detta kan resultera i att bland annat blodkärlen kan bli stela och hårda på grund av att elastisiteten minskar. Det är med andra ord inte bara rynkor som kan uppstå utan proteinglykeringen drabbar i princip vävnader i hela kroppen som då riskerar att förlora sin funktion eller få den allvarligt försämrad.

Frågan är hur stor betydelse detta har för en normal, frisk person? För en person med hyperglykemi (högt blodglukos), oftast diabetiker, kan processen ha en accelererande inverkan på uppkomsten och ackumuleringen av AGE i plasma och vävnader och tros bidra till uppkomsten av vissa komplikationer med denna sjukdom. En frisk människa har däremot ett insulinsvar som ser till att vi aldrig blir hyperglykemiska och detta bör således inte vara ett problem.
Om det nu vore så skulle jag nog i alla fall oroa mig mer för blodkärlen än rynkorna...

Ett exempel på bra journalistik står däremot åter igen SvD för med sin artikel "Klimatmålen kräver trendbrott". Här tar man upp klimatproblemet och kraven på förändringarna som behöver genomföras för att uppnå de så kallade klimatmålen. Med andra ord visar de jämtemot Aftonbladet upp ett exempel på en förnuftigare variant av skrämselpropaganda.

SvD har dock inte alltid flaggan i topp vilket var något de visade exempel på i lördags med artikeln "Tv-tittande höjer barns blodtryck". Här skulle jag kunna komentera en hel del men tänker nöja mig med att ändra deras rubrik till "Inaktivitet höjer barns blodtryck". Att barn inte skall sitta hela dagen framför en tv/dator är en självklarhet för mig men man bör tänka på att tv:n också på många sätt kan vara utbildande. Läs gärna artikeln och lägg märke till en del kloka kommentarer från andra läsare!

Skräp i magen och maten i soporna

Aftonbladets artikel idag påminner mig om ett inslag som sändes för något år sedan för programmet "årets kock". På ett skämtsamt sätt hade de gjort ett matprogram där kocken hällde i tillsats efter tillsats, pulver efter pulver med vilket han sedan avslutade med lite färgämnen. Hela inslaget var så talande som det bara kan bli; bra mat lagar man själv med riktiga råvaror! Ett liknande inslag kunde vi också se i Jamie Olivers program "den nakna kocken", vilket är vad som diskuteras i artikeln "Gå ner snabbt och enkelt - äckelbanta". Vem vill ha den konstgjorda geggan när man kan få riktig mat? Frågan är dock om det verkligen är så enkelt. De flesta vet nog i dagsläget hur mycket fisk fiskpinnarna egentligen innehåller och hur mycket kycklig det är i chicken nuggets. Frågan påminner mer om mitt tidigare inlägg om den oäkta maten. Ännu en gång måste jag fråga mig; är kunskapen verkligen så dålig?

Ännu en sak jag uppmärksammat idag är Metros träningstips (igen). Undrar när folk skall inse att det inte bildas någon mjölksyra i våra muskler. Mjölksyra är en organisk syra som förekommer i mjölkprodukter, används vid fermentering (jäsning) eller framställning av ensilage (djurmat). Det som förekommer i våra muskler heter helt enkelt bara laktat.

Lite smått irrerad blir jag ju dessutom alltid över det faktum att så många köper mer än vad de egentligen behöver. Speciellt gäller detta när det kommer till kött. Varför slakta och sedan slänga? Man ska inte föda upp och döda djur i önödan.. I DN kan vi idag läsa om att "Britter kastar vad tredje matkasse". Och detta helt utan att faktiskt tänka på det. Svenskarna är dock inte bättre det utan det sägs här att "en vanlig barnfamilj kastar mat till ett värde av 8.000 kronor per år och att närmare 50 procent av all mat som köps in kastas eller förstörs innan den når kunderna". Plus i kanten till DN som uppmärksammar detta. Skriv gärna mer!

Rösta på mig