Vågar du prioritera?

Diskussionen om fördelarna med en fiskrik kost och ekologiskt odlade frukter och grönsaker sitter fortfarande fast på tapeten. Nu har en ny norsk studie påvisat att fisk förbättrar våra kognintiva egenskaper vilket SvD skriver om i artikeln "Fiskrik kost hjälper dig minnas". Själva studien i sig skapar en hel hög med frågeställningar, inte minst efter att ha läst själva rapporten, som jag däremot tänker undvika att kommentera. SvD:s artikel är dock kort och koncist skrivet och vidarebefodrar innehållet utan att vara partisk. För intresserade läsare som inte har tillgång till studien är däremot artikeln lite väl innehållsfattig.

Aftonbladet har däremot idag hakat på diskussionen om näringsinnehållet i ekologisk odlad mat, något vi kunde läsa om i SvD i tisdags. "Ekologiska grönsaker nyttigare än vanliga" skriver de och har valt att fokusera på vikten av att ge ekologiskt odlade frukter och grönsaker till barnen. Forskaren Lundegårdh tipsar om att man kan bedöma näringsinnehållet med hjälp av färgen, men säger samtidigt att produkten inte heller får vara för fräsch och färgrik för att det kan betyda att den är extra mycket besprutad. Som ett andra alternativ föreslår han att man skall känna på vikten; "Den tyngre produkten är oftast lite nyttigare" säger han. Själv tror jag inte att skillnaden märks speciellt mycket och den vanlige konsumenten kan knappast avgöra en grönsaks densitet. Kommer man till en butik finns det dessutom sällan produkter av samma sort från olika producenter så varför inte bara tipsa om ekologiskt?

Ur konsumentsynpunkt angående valet finns dock ett flertal olika aspekter att ta hänsyn till, inte minst prisskillnaden. Frågan om hurvida vi vågar investera i vår mat för hälsans och miljöns skull diskuteras i Metro-skribenten Camilla Bergmans kolumn "Giftfri mat en klassfråga" och jag är delvis beredd att hålla med. "Ekokassen blev 33 procent dyrare" kunde vi konstatera efter Aftonbladets undersökning i början på november, och ingen kan väl förneka att det är oväsentligt för den vanlige konsumenten. Men åter igen, gäller det inte bara att våga prioritera?

Kontrolleras kosttillskott?

"Tillsatser testas inte" skrev Aftonbladet i måndags angående snabbmatstillsatserna som skapas i laboratoriumet. Enligt livsmedelsverket stämmer detta dock inte. Idag kan vi däremot läsa i Metro om kroppsbyggning, där personen i intervjun får frågan om man kan bygga stora muskler utan anabola steroider. "Ja det kan man" svarar han och fortsätter senare med att "Tränar man hårt så ska man äta ordentligt och få i sig rätt kosttillskott". Frågan är då hur stor koll han har på kosttillskotten som han sätter i sig? Testas kostillskotten som säljs?

Nu är det inte så att jag påstår att man inte kan bli stor utan extra tillskott av anabola (=uppbyggande). För de flesta medel som används för kroppsbyggning är ordagrant tillskott och finns alltså redan i kroppen om än i en mindre mängd. Det jag menar är att man med produkterna som man köper på marknaden sällan kan försäkra sig om att man inte får i sin något ämne som kan vara dopingklassificerat. Bland annat finns följande text finns att läsa på Riksidrottsförbundets hemsida:

Med hänsyn till att många preparat på marknaden dessutom är otillräckligt kontrollerade och att det har visat sig att de kan innehålla dopingklassade substanser avråder RF från bruk av kosttillskott, annat än på rent medicinska grunder.

Men varför skulle företagen använda sig av otillåtna tillsatser i sina tillskott kan man ju fråga sig? Jo, svaret på den frågan kan göras enkelt. Om användaren får större effekt leder det helt enkelt till högre försäljningsiffror, eller hur?

Men för att återgå till artikeln i Metro, "Extrem fysik kräver extrem uppoffring", där vi även kan läsa att om vi vill ha stora muskler så kan vi glömma det sociala livet. Ja men det låter ju uppmuntrande, alle man till gymmet genast! (märk ironin) Läser man artikeln så kommer det däremot fram att det egentligen bara är under själva tävlingsuppladdningen som detta gäller. Att förbereda sig för en tävling i bodybuilding tar mycket energi och i och med restriktionen i dieten faller ofta humöret på personen i fråga och den sociala delen i livet blir inte den mest prioriterade. Vanlig gymträning är däremot för många ofta en väldigt social träningsform, och träningen i fråga tar inte mer tid än annan träning. Hur stora muskler du får har i stora drag främst att göra med hur bra du lägger upp din träningstid och ditt vardagliga matintag.


Akta dig för dopingpreparat säger jag bara och ger dig ett litet exempel på vad du troligtvis inte inte kan uppnå med vanlig kost:

Källa

Eko-trendig och vitaminklädd

Nu vill vi ha klimatsmart och miljövänlig mat skriver Aftonbladet, och visst vill vi det? I artikeln "Eko-nörden har blivit trendig" får vi förutom vikten att handla KRAV-märkt och närproducerat även höra om betydelsen att välja rätt transportmedel för färden mellan butiken och hemmet. Taktisk artikel efter gårdagens klampande på dagens snabbmat. Med eko-trendig mat riktar vi in oss på rena råvaror och maten som lagas får plötsligt kvalité.

Metro traskar samma väg genom att granska sig själva kritiskt och visa att de tar ansvar. "RÄDDA VÄRLDEN" säger de och meddelar att idag (läs igår) är metrotidningarna över hela världen gröna. Därefter publiceras 49 enkla tips på vad du kan göra för att dra ditt strå till stacken, och visst orkar du läsa igenom listan? Tänk över din vardag och bli eko-trendig du också!

Ja medan Aftonbladet och Metro tipsar oss om att köpa second hand skrev SvD i söndags om att köpa nytt. Ny skall kläderna fungera som ett kosttillskott och Japanerna satsar på hälsokonceptet istället. "Bärbara vitaminer" är det alltså som det handlar om, kläder som utsöndrar vitaminerna a och c. "Plaggen har en bevisad effekt" skriver de. Frågan är dock var effekten är bevisad? Jag har aldrig hört talas om att hudkrämer med a-eller c-vitamin skulle kunna ha en annan effekt än den lokala. Mjukgörande för huden, det kan jag köpa, men kosttillskott? Mycket tveksamt...