Frossa och banta samtidigt?

Bra med valmöjligheter eller irriterande dubbelmoral? Ja välj själva när Aftonbladet idag publicerat inte mindre än tre artiklar med rubrikerna "Njut av en semla - även när du bantar", "Äta semlan och hålla vikten?" samt "Frossa i smaskiga semlor". Tänker bara kommentera en sak; i första artikeln ger man förslag på olika typer av "dietsemlor" (Atkinsdieten: omelett + grädde = semla?) där stenålderssemlan består av surdegsbakat fullkornsbröd och grädde. Hmm.. "stenåldersmaten" går ju bland annat på att utesluta mjölkprodukter, så hur går detta ihop?

Befinner du dig i Stockholm och har svårt att bestämma dig för var årets semla skall inhandlas? SvD länkar till Tasteline där man har testat semlorna från de klassiska konditorierna och butikskedjorna, och här kan du läsa resultatet.

Banta med semlor!

Nja, inte riktigt kanske. I Ålandstidningens "Tre lättare sätt att njuta på tisdag" kan vi däremot läsa om hur man kan undvika att trycka i sig värsta kaloribomben. Alternativen är en bulle med mindre socker och fett (Tasteline), en mer fiberrik bulle och så Arlas minsemlor. Man skriver dessutom att en fastlagsbulle innehåller så mycket energi som 500 kcal, dvs ungefär som en normal huvudrätt. Stämmer faktiskt detta?

Enligt kostprogrammet Dietist XP (används av dietister för att räkna ut näringsinnehåll) uppges en semla ge 357 kcal, livsmedelsdatabasen uppger 333 kcal och den normala semlan på Tasteline.com innehåller 377 kcal. Gissningsvis kommer dock siffran 500 från Aftonbladets artikel från 2004; "Ät inte fler än fem semlor om dagen" där man uppskattat (?) kaloriinnehållet till 500 kcal. Skillanden ligger nog helt enkelt i semlans storlek och proportioner så frågan är således; hur mycket väger en "normalstor" semla?

Hittade efter lite letande ett semletest gjort av Göteborgsposten 2006 där man bland annat recenserat semlornas vikt. Semlorna i testet "Semlor 06" visade sig variera mellan 100-160 g och de tio semlorna fick sammanlagt ett medelvärde på inte mindre än 139,4 g. Efter insättning i Dietist XP skulle således en sådan genomsnittssemla bidra med ett energiinehåll på 497,6 kcal, det vill säga typ 500 kcal.

Så nu vet jag. Och ni. Inga semlor rekommenderas om man skall banta vill säga. Å andra sidan så är det ju däremot bara fettistisdag en gång om året... :P

Bild: Tasteline

Sötningsmedel och miljön

Efter Nolias livsstilsmässa som jag besökte i Umeå i höstas så har mitt miljötänk tagit sig ett steg längre. Vad gäller sötningsmedlenas vara eller icke vara har debatten fram till nu främst handlat om vad som är bra respektive dåligt för Din hälsa. Äntligen har man nu dessutom kommit fram till att det kanske även kan ha effekter på livet runt omkring oss. Mer exakt är det sukralosets effekter som börjat undersökas och SvD informerar genom rubriken "Sötningsmedel hot mot miljön".

Vad är det då som är så farligt med just Sukralos? I ett utdrag ur Göran Petterssons, professorn i kemisk miljövetenskap på Chalmers brev (från 2005) till dåvarande regeringen kan vi bland annat läsa följande;

Naturfrämmande klororganiskt ämne: Sukralos framställs genom selektiv klorering av vanligt socker, sackaros. Från ett i högsta grad naturligt ämne får man ett helt naturfrämmande ämne som har tre OH-grupper utbytta mot kloratomer. Avveckling av olika typer av klororganiska ämnen har under flera decennier prioriterats särskilt högt i arbetet för en giftfri miljö. Exempel på ökända sådana ämnen och ämnesgrupper är DDT, PCB, dioxiner, klorfenoler, fenoxisyror, freoner och klorerade lösningsmedel.

Miljöeffekter: Det mesta av intaget av sukralos går kemiskt oförändrat genom matspjälkningskanalen och via toaletter och avlopp till reningsverken. I dessa bryts sukralos delvis ned med risk för bildning av nya klorinnehållande ämnen som hamnar i recipienter och slam. Detta kontrasterar bjärt mot kommunernas och reningsverkens mångåriga arbete för att få kontroll över spridningen av klororganiska miljögifter.

Hälsorisker: Kloratomerna gör sukralos mer lipofilt än socker vilket vanligen medför en ökad anrikning i levande organismer. Utsöndring med urin visar att en del sukralos tas upp till blodet och sprids i kroppen. Kloratomerna gör ämnet alkylerande, dvs reaktivt gentemot viktiga biologiska molekyler. Alkylerande ämnen är ofta allergena och genotoxiska.

Sötsug: Sötningsmedel som sukralos bidrar till att hålla många konsumenters smakpreferenser kvar på en starkt söt nivå. Detta kan medföra högt intag av andra söta livsmedel. Det är alltså inte alls säkert att sukralos bidrar till att minska det totala sockerintaget. Trots detta har sukralos godkänts i länder med epidemisk fetma och diabetes. Tillsatt mängd av sukralos behöver ännu inte ens deklareras vilket innebär att sötheten kan ökas utan kontroll.

Har jag tid brukar jag dessutom passa på att läsa läsarnas kommentarer och hittade där en länk till bloggen TEM-funderingar och inlägget Lightprodukter ett potentiellt miljöproblem som var rätt intressant läsning.

Så vad ska vi säga? Please add sugar?

Bild: Coca-cola

Smalt och snabbt utan ansträngning!

Aftonbladet utvärderar snabbmaten på marknaden och tipsar om bra och dåliga val.

"Bästa och sämsta snabbmaten!" ger förslag på vad du skall välja om du vill hålla vikten i den stund då du inte vill laga maten själv och då det gärna får gå snabbt. Listan är faktiskt gjord efter energiinnehåll och fettmängd och inte ett enda ord om GI (= Glykemiskt Index). Trevligt som omväxling och även att man poängterat grönsakernas del i måltiden och själva portionens storlek.

Expressen meddelar samtidigt att "Snabbmatskedjor måste ange kalorier" i en ny lag som riktar sig mot snabbmatskedjorna i New York City. Men frågan är om allt detta verkligen hjälper i den stund när vi står där vid disken; hungriga, stressade och rejält sugna på "fastfood"?

Cheesburgare på burk för extremidrottare?

Länken till e24:as artikel "Ostburgare på burk – snabbmat i vildmarken " hittade jag på SvD:s förstasida idag och visst måste ni hålla med om att det låter lite intressant. Vidare i texten berättar man även om "Peronin", en produkt som tydligen inte behöva smältas i magen utan som tydligen kan tas upp direkt i blodet. Perfekt för extremidrottare. Man skriver även att den "till skillnad från vanliga kalorier som kroppen i extrema situationer (kyla, värme, rädsla och trötthet) bara kan ta upp till 60 procent kan kroppen dessutom tillgodogöra sig hela 96 procent av den näring som finns i Peronin. Och det inom bara sex minuter."

Nu undrar jag givetvis vad "vanliga kalorier" är och följdfrågan blir givetvis; vad är ovanliga kalorier?

Rubriken kommer ifrån att jag upptäckte att artikeln i alla hast lätt kan läsas lite fel, och man kan snabbt få uppfattningen att ostburgaren var ämnad för extremidrottare. Så var tydligen inte fallet i alla fall, även om det faktiskt hade gjort artikeln snäppet roligare :)

Bild: Trekking Mahlzeiten

Ny forskning om transfetterna

Aftonbladet skriver idag att "Transfett dubblar risken för prostatacancer" och Expressen kör med den mycket liknande rubriken "Transfett ökar risken för prostatacancer ". Båda artiklarna framför fakta från rapporten ovanligt sakligt och tar även upp var vi hittar vanliga källor till transfetterna. Aftonbladet imponerar dessutom med en lite faktaruta. Dagens "grand slam" tas däremot av SvD som i sin artikel "Transfett bakom prostatacancer" faktiskt har en länk till den ursprungliga artikel. Tredubbla plus i kanten för det helt enkelt.

Social = risk för övervikt?

I Metro kan vi läsa en rapport från en japansk studie där man kommit fram till slutsatsen att utåtriktade människor oftare blir överviktiga än ängsliga typer. Av artikeln "Utåtriktade oftare tjocka" verkar det dock som att man endast undersökt sambandet personlighet och BMI inte sambandet mellan personligehet och risk för att utveckla övervikt/fetma. Med andra ord hade man alltså även kunnat dra slutsatsen att tjocka människor oftare är socialt utåtriktade än smala personer...

Bild