Pepparkaksförgiftning?

Italien varnar EU-länderna om att de svenska pepparkakorna innehåller för höga halter av det leverskadliga ämnet kumarin, vilket vi kan läsa om dagens artikel "Varning för svenska pepparkakor" i SvD samt även i Sydsvenskans "Italien varnar för svenska pepparkakor ".

Kumarin är ett naturligt ämne som finns i kanel och enligt Livsmedelsverket är normal användning i exempelvis kakor ingen hälsorisk. Varför då varningen? Ja under Livsmedelsverkets konsumentpanels möte fördes diskussionen om gränsvärdena för kumarin i svenska matvaror. Från deras rapport kan man således läsa att man med utgångspunkt i reseptur och försäljningsstatistik har beräknat kumarinhalterna i olika livsmedel och dagsintaget. Slutsatsen var att intaget av kumarin från traditionella produkter överskrider det maximala dagsintaget på 6 mg per dag något, och vi kan därför gissa att Italiens varningar inte är helt tagna ur luften. Men som med allt annat så beror det givetvis på vilka mängder man äter och i SvDs artikel den sjätte december 2006 ("Ämne i kanel kan ge leverskador") kunde vi läsa att säkerhetsverket, BFR råder tyska barn att inte äta mer än tre traditionella kanel-kakor om dagen.

European Food Safety Authority (EFSA) bestämde 2004 de nuvarande gränsvärdena för kumarin. Dessa värden berör förutom pepparkakan även varor som kanelbullar, vörtbröd, sillinläggningar, blodpudding, glögg, müsli, frukostflingor, kanelknäcke och glass och frågan är, bör vi sänka kumarinhalterna i våra livsmedel eller höja gränsvärdet?

Matfuskets år

Tillsatser i maten har överlag varit ett hett ämne i år och som jag tidigare nämnt tror jag att uttrycket "eko-trendig" snart kommer att bli ett vanligt uttryck som bara fortsätter växa. Naturligt, ekologiskt och kravmärkt är nyckelorden som gärna får kryddas med uttrycket klimatsmart.

Senaste nytt på debatten är ju dessutom inget mindre än självaste julskinkan. Julskinkan måste nog vara ett av julbordets absoluta måsten och en väldigt viktig vara för konsumenterna. Den anses vara en ren produkt och jag tror många förvånats över alla tillsatser som pressas in även där. Här har i alla fall media lyckats lägga press på både butiker, livsmedelsindustrin och konsumenterna att uppmärksamma saken och från flera håll har det lovats på bättring till nästa år. Har du missat alla dessa artiklar och känner att du behöver uppdatera dig inför eventuella diskussioner under julmiddagen så finns ett litet axplock här:

Aftonbladet; "Mycket vatten – och lite kött", "Vem har önskat sig detta, Coop?"
Metro; "Så avslöjar du fejk-julskinkan"
GP; "Skinka 07"

Japp, min favorit är fet

Här kommer en artikel som får mina hjärnceller att vrida sig i huvudet; Aftonbladets "Är din Aladdin-favorit en fettfälla?".

Har man tappat bort sitt sunda förnuft och mättnadskänslor till den höga grad att man tvunget måste veta vilken chokladbit som är "nyttigast" finns det nog annat där uppe som skulle behöva informeras. I och för sig är artikeln rätt upplysande, alla är kanske inte helt medvetna om att chokladbitarna faktiskt ger så mycket energi som de gör. Men ändå, jag tror att det är betydligt bättre i det långa loppet både för kropp och själ att ta sin favorit och njuta än vad det är och ta det nyttigare alternativet och inte känna sig lika tillfredsställd. Alla bitar i Aladdinasken kan dessutom utan tvekan klassas som "fettfällor" om man vill använda det uttrycket. Skillnaden är i princip bara storleken. Och ja feta är de, men ordet fälla vill jag inte vara med på.

Jag har aldrig sett någon fastna i en aladdin ask.

Köper du grisen i säcken?

Jag är inget fan av färdigmat och undviker halvfabrikat och definitivt helfabrikaten. Det ser sliskigt ut, det smakar troligtvis inte speciellt bra och dessutom är det inte heller speciellt billigt. Upptäckte idag trots att jag ständigt försöker hålla mig uppdaterad om medias skriverier om kost och hälsa att en liten granskning av färdiglådorna faktiskt nyligen gjorts. Bättre sent än aldrig säger jag bara och presenterar här i alla fall Aftonbladets artikel "Snygga paket-geggig mat" lite i efterhand.

Här får vi se att vad som visas på bilden inte riktigt är vad du får i förpackningen. Ibland rent sagt bokstavligen...

En liten näringsjämförelse hade gjort artikeln i det närmaste fullständig.

Blir det köttbullar i år?

Ja ingen har väl missat fusket med datummärkningen av köttfärsen. "Att märka om kött är förbjudet" uttalar sig Livsmedelsverket i en artikel på Aftonbladets hemsida som svar på den tidigare artikeln "Ica-butiker fuskade med datummärkning". Uppdrag Granskning på svt var däremot de som avslöjade fusket. Vill du veta hur det gick till? Läs mer om detta här; Så gjorde vi repotaget om Ica.

Medias intresse av frågan har som sagt varit stor och likaså allmänhetens. Frågan är dock varför det inte har upptäckts tidigare? Ingen har, vad jag vet, blivit sjuk på grund av fusket och på livsmedelsverket tonar de ner eventuella risker med det omärkta köttet. Senaste nyheterna i ämnet är däremot att liknande fusk även uppdagats hos andra kedjor något som det bland annat skrivs om i SvDs artikel "Köttfusk även hos andra kedjor", Expressens "Fuskarna har fått sparken" och även Aftonbladets "Coop och Axfood avslöjade som fuskare"

Metro och VK är dock inte riktigt med på noterna, men vad gör det. Kanske vi redan vet tillräckligt? Visserligen håller ofta livsmedel lite längre än vi tror men givetvis skall vi kunna lita på våra livsmedelsförsäljare. Funderar du över något speciellt vill jag passa på att rekommendera chatten med mikrobiologen Mats Lindblad från Livsmedelsverket. Han finns i dag tillgånglig på DNs chatt för att svara på just dina frågor om hur vi skyddar oss från att bli sjuka av dåligt kött. Frågestunden börjar kl. 13.30 men det går att ställa frågor redan nu, så ta tillfälle i akt och passa på!

Ja men vad säger du, blir det några köttbullar på ditt julbord i år?

Eko-banta

Kan man gå ner i vikt och samtidigt vara snäll mot miljön? Detta frågar sig Aftonbladet i dagens artikel "Ät klimatsmart! Bonus: Tappa kilon!". Och visst kan man det. Att äta ekologiskt och klimatanpassat är ett hälsosamt val (och ännu mer miljövänlig blir du om du inte överäter). Aftonbladet ger dessutom 5 tips på hur din kost kan bli bättre och påpekar att små förändringar kan göra stor skillnad. Ur en pedagogisk synvinkel hade jag däremot hellre sett tips på hur man praktiskt kan göra dessa förändringar. Istället för "minska på köttet" kunde man skrivit "försök äta vegetariskt en gång i veckan". Enbart detta kan vara ett stort steg för många männsikor som har som vana att en måltid ska innehålla kött. Likaså hade man kunnat föreslå att man byter ut en vara mot ett ekologiskt alternativ, allt för att introducera en ny vana och hjälpa människor att börja tänka i nya banor.

Vad är ditt bästa tips?

Vågar du prioritera?

Diskussionen om fördelarna med en fiskrik kost och ekologiskt odlade frukter och grönsaker sitter fortfarande fast på tapeten. Nu har en ny norsk studie påvisat att fisk förbättrar våra kognintiva egenskaper vilket SvD skriver om i artikeln "Fiskrik kost hjälper dig minnas". Själva studien i sig skapar en hel hög med frågeställningar, inte minst efter att ha läst själva rapporten, som jag däremot tänker undvika att kommentera. SvD:s artikel är dock kort och koncist skrivet och vidarebefodrar innehållet utan att vara partisk. För intresserade läsare som inte har tillgång till studien är däremot artikeln lite väl innehållsfattig.

Aftonbladet har däremot idag hakat på diskussionen om näringsinnehållet i ekologisk odlad mat, något vi kunde läsa om i SvD i tisdags. "Ekologiska grönsaker nyttigare än vanliga" skriver de och har valt att fokusera på vikten av att ge ekologiskt odlade frukter och grönsaker till barnen. Forskaren Lundegårdh tipsar om att man kan bedöma näringsinnehållet med hjälp av färgen, men säger samtidigt att produkten inte heller får vara för fräsch och färgrik för att det kan betyda att den är extra mycket besprutad. Som ett andra alternativ föreslår han att man skall känna på vikten; "Den tyngre produkten är oftast lite nyttigare" säger han. Själv tror jag inte att skillnaden märks speciellt mycket och den vanlige konsumenten kan knappast avgöra en grönsaks densitet. Kommer man till en butik finns det dessutom sällan produkter av samma sort från olika producenter så varför inte bara tipsa om ekologiskt?

Ur konsumentsynpunkt angående valet finns dock ett flertal olika aspekter att ta hänsyn till, inte minst prisskillnaden. Frågan om hurvida vi vågar investera i vår mat för hälsans och miljöns skull diskuteras i Metro-skribenten Camilla Bergmans kolumn "Giftfri mat en klassfråga" och jag är delvis beredd att hålla med. "Ekokassen blev 33 procent dyrare" kunde vi konstatera efter Aftonbladets undersökning i början på november, och ingen kan väl förneka att det är oväsentligt för den vanlige konsumenten. Men åter igen, gäller det inte bara att våga prioritera?