Energifri sportdryck nästa?!

Efter att ha läst Aftonbladets artikel "Se upp för sport-dryckerna!" skulle det faktiskt inte förvåna mig. Kommentaren under artikeln säger dock allt, för är inte idén med sportdrycken att den skall ge energi...?

Tänk att jag blir lika förvånad och road varje gång.

Bild: Aftonbladet

Passar inte ihop

Det finns många saker som jag som näringsfysiolog skulle kunna rabbla upp som inte passar ihop med sport. En av dessa är alkohol och en annan är är snabbmat. I och för sig tycker jag inte att kiosker och skräpmat är en höjdare någonstans men jag är ändå nöjd över önskemålet att hålla hamburgerkedjorna utanför sportareonorna. Läs Aftonbladets artikel "Max: Vi öppnar kiosker utanför".

Diskussionen med Max är i och för sig på tapeten för att Uefa hade McDonalds som sponsor, läs "Uefas krav: stäng Max", men förhoppningsvis kan det ändå få en positiv funktion. Eller så ger det McDonalds mer styrka...

Frågan är då vad jag tycker om sponsringen av idrotten. Svårt att undvika frågan i en sådan här situation. Är det rätt att McDonalds sponsrar idrottare och sportevent? Hmm.. Både ja och nej. Som sagt så tycker jag inte att snabbmat och sport hör ihop. Däremot så är det ju positivt med mer pengar till idrotten.

Vad tycker du?

Bild: Aftonbladet

Smakförstärkare

Kallas även natriumglutamat eller E621 och är en omdiskuterad tillsats i livsmedel. Ämnet är en naturligt förekommande aminosyra och finns i princip i alla grönsaker. Enligt Livsmedelsverket är glutamat i de mängder som tillsätts i maten inte farlig men man bekräftar dock att vissa personer kan drabbas av överkänslighetsreaktioner.

Anledningen till att jag tar upp detta är Arbetarbladets artikel idag om "Smakmedlet som gör dig sjuk" som bland annat berättar om att detta kan vara en orsak till migrän, humörsvägningar och astma. Själv är jag inte riktigt säker på att tillsatsen faktiskt bokstavligt talat är farlig, däremot tycker jag inte att den borde tillsättas. Att fuska fram upplevelser som lurar hjärnan att tro att det är bra mat (vilket enkelt talat skall vara smakförstärkarens uppgift) kan knappast vara något fördelaktigt ur konsumensynpunkt. I och för sig är jag dock inte speciellt förtjust i tillsatser överlag och försöker i möjligaste mån äta så ren och obehandlat mat som möjligt, gärna ekologiskt om det finns. Vill du ha mer fakta under fötterna tycker jag däremot fortfarande att "Den hemlige kocken" av Mats-Eric Nilsson är läsvärd och kan bidra med något tänkvärt till de flesta. Så, smakförstärkare eller inte?

Livsmedelsverkets Vad är glutamat?

En om dagen

Betyder just en om dagen. Att överdosera är aldrig hälsosamt, vad det än gäller, och Näringsepidemiologen Alicja Wolk vid Karolinska institutet ger en bra beskrivning när hon säger att man kan jämföra det med vad som händer med en stol när man sågar av ena benet. Obalans helt enkelt. Multivitaminer är noggrannt anpassade för att inte leda till överdosering, men som alltid är det riktiga maten alltid det bästa. Och varför ta vitamintillskott om man inte behöver dem?

Har du av någon anledning missat all uppmärksamhet i media i går efter det danska forskateamets uttalande där vitamintillskott och antioxidanter utmålats som direkt skadliga, kommer en liten sammanställning här:

Aftonbladet; "Vitaminpiller kan döda"

DN; "Vitaminpiller farliga för hälsan"

Hallandsposten; "Forskargrupp varnar för överdosering av vitaminer"

Sveriges Radio; "Vitaminer som dödar"

HD; "Vitaminpiller kan döda"

Läkemedelsvärlden; "Antioxidanter snarare farliga än nyttiga"

TV4; "Vitaminpiller kan ge cancer "

Fötydligande: Studien som publiserats har uträtt vad som sker vid överdosering av vitaminerna, inte vad som händer om man följer rekommendationerna.

Lätt eller fett?

Min filosofi är att ju mer näring i förhållande till energimängden desto bättre. Låter inte det rätt förnuftigt? Med den teorin kommer man i alla fall ganska långt i bedömningen av vad som är bra och mindre bra livsmedel och plockar i de flesta fall bort de så kallade light-produkterna och likaså de onödigt feta livsmedlena.

I dagens Aftonbladet är just fett ett diskussionsämne där läkaren Annika Dahlqvist åter igen upprör livsmedelsverket genom att föreslå fetare livsmedelsalternativ i skolorna. "Fett-kriget" kallar de det och i undersökningen i slutet på artikeln har än så länge hela 11 000 svarat på frågan om fet mjölk och smör är bättre än lättmjölk och margarin. Närapå 90% håller för tilfället på den förstnämnda...

Visst, jag är som sagt inget fan av light-produkter där fett och socker ersätts med tillsatser, däremot betyder det ju inte alltid att jag håller på det feta alternativet. Lättmjölk kan lätt sättas över "fetmjölken" om man går efter mitt inledande kriterium och faktiskt likaså margarinet. Margarin har ju mindre mättat fett och mer omättat och innehåller i sin tur inte heller några transfetter såsom smör gör. Så nej, jag tror fortfarande på det som i det här fallet kallas för "de lättare alternativen", och jag ger minus till Aftonbladet för den väldigt icke-informativa artikeln. Visst media skall vara lättsmält men för att fakta skall bedömmas med rätt behövs även lite underbyggd fakta. Hur svårt hade det varit att lägga in en liten plus och minus tabell...?

Hälsosamt att godisfrossa?!

Bild: www.fotoakuten.se

Ja så står det faktiskt i SvD:s artikel som dessutom går under rubriken "Bäst att äta upp påskägget genast". Uttalandet är dock gjort i samband med bästa alternativet för tänderna, om det andra alternativet är att äta upp godiset under en längre tidsperiod. BÄST borde däremot bytas ut mot BÄTTRE...

Men trots allt finns lite kloka tips i artikeln som jag lite snabbt kan rabbla upp tillsammans med lite egna kommentarer:

* Borsta tänderna efteråt - Bra både tandhygieniskt och kan dessutom vara ett knep för att undvika att äta ännu mer godis (om man inte ätit upp allt vill säga)

* Blanda ut godiset med russin, nötter och frukt

* Ät dig mätt på vanlig mat innan - minskar ner på själva godiskonsumtionen och gör så att näringsbehovet täcks.

* Ge inte barn godis innan läggdags

* Fyll påskägget med alternativt godis, exempelvis pengar, biobiljetter och dylikt.

Avslutar med att citera Karamellkungens VD som ger följande kloka uttalande:

- Man köper inte godis för att vara nyttig utan för att det är gott. Vi försöker inte vara hälsosamma.

Tack för det. Man skall inte göra saker och ting svårare än det är. Njut du av ditt påskgodis i måttliga mängder och glöm inte resterande maten och framför allt inte motionen.

Idrottsnutrition i City

Strålande! En enkel och intressant artikel om hur stor betydelse maten har för idrottsprestationen. Som idrottsinriktad näringsfysiolog kan man inte annat än tycka om :)

Läs hela artikeln på sida 25 i Stockholm City här.

Choklad botar förkylningen

Aftonbladet ligger i lä för tillfället, eller vad sägs om det här:

"Framförallt ska man äta mycket godis och glass när man är sjuk, det är viktigt att komma ihåg. Det lär ska ha väldigt tillfrisknande egenskaper. "

Citatet kommer nämligen från Ålandstidningens artikel "Bota förkylningen med god mat och choklad", och konstigare uttalande får man väl leta efter. I och för sig mår man väl alltid lite bättre om man unnar sig själv något gott, psykiskt och ett litet tag i alla fall. Men att det skulle bota förkylning vill jag däremot ogärna hålla med om...

Vad hände med dom förnuftiga hälsoartiklarna?

Boktips...

...är vad vi kan läsa om i Ålandstidningens artikel "Må bra bland hyllorna" idag. Första tipset; "Ny succémetod, hälsobranschens kvacksalveri och mördande reklam" av Håkan Jörgensson och Helena Hugosson ha jag faktiskt inte hört talas om fastän den kom ut förra året. Den kommer blir nog ännu en bok på listan över böcker som jag så småningom skall läsa... Men oj oj. Den listan börjar bli lång. När i all världen skall jag få tid?

Bild: Ålandstidningen

Kolesterol ÄR hälsosamt

Mer fett och mindre kolhydrater är doktor Annika Dahlqvists budskap som senast blev omskrivet i DN:s söndagsartikel "Fet mat ger bättre hälsa". Hennes åsikter är väl knappast någon nyhet längre men trots detta är det alltid intressant att lära sig mer om området, vare sig man är med eller mot.

Med tanke på det tänkte jag tipsa om boken "Fett och kolesterol är hälsosamt!-om gamla och nya kolesterolmyter" skriven av Uffe Ravnskov. Boken släpptes på alla hjärtans dag och skall läsas så snart tid och tillfälle ges. Kolesterol har ju fått en väldigt negativ innebörd på senare tid trots att det faktiskt är livsviktigt, liksom även fettet. Hm.. hoppas alltså på att han håller sig till fakta och undviker nämnd persons frälsningspropaganda bara...

Kostguide istället för smalguide

I Aftonbladets artikel "De förbjuder fläskvalkar" kan vi läsa att butikskedjan Next i England vill att personalen klär sig "smalt". Även om man nog helt enkelt bara vill att man är rätt klädd för sin storlek är det svårt att lyckas med detta utan att få undertexten "det är fult att vara tjock". Hade inte en lite friskvårdssatsning varit ett mindre kräkande och mer personalgynnande alternativ? Man tycker ju att personalen i en klädbutik redan borde kunna det där med klädsel...

Ja men Göran var väl god?

Föreställ dig följande scenario:

"Vad skall vi ha till middag ikväll Anders, biff blir väl bra va?"

"Absolut. Skall vi ta Bill igen tycker du?"

"Hmm.. Nja, Kalle tyckte jag nästan var lite bättre. Eller Göran kanske"

"Ja men Göran var väl god?"

"Vi tar Göran. Den tycker barnen om också"

Om vi får klonat kött, är det så middagsdiskussionen kommer att se ut då? Skrev ett inlägg tidigare (här) om SvD:s diskussion om klonad mat och igår hängde DN på med artikeln "Klonat kött snart i butikerna". Har fortfarande inte kommit på vad eventuella risker skulle kunna vara men frågan är om mångfalden är något negativt? Om köttet alltid är bra är det då lättare att avslöja en dålig kock och om vi aldrig får uppeva det äckliga kommer vi då att uppskatta det goda?

Åh, min kanelbulle!

Bakelser och bullar har aldrig riktigt varit min grej. Men kanelbullarna... Ja den 4 oktober är med andra ord en viktig dag. Fick dock nyligen se en riktigt smarrig bild (se nedan) på en plåt av dessa mästervärk på Expressens hemsida med den tragiska texten "Bullar ökar risk för diabetes". Klickar man sig vidare inser man dock att artikeln "Snabba kolhydrater ökar diabetesrisk" faktiskt inte bara handlar om kanelbullar utan om snabba kolhydrater överlag.


Artiklar som denna och forskningen den syftar på är verkligen något av mina allra största irritationsmoment i medias skriverier. Jag menar med indirekta rubriker som "hälsosam mat är nyttigare än ohälsosam!" (förvånande?) och den indirekta syftningen på att kolhydrater = skräpmat = "snabba kolhydrater".

Suck. Jag vill härmed göra ett slag för att mat med näring är ett bättre val än mat utan näring. Fullkornsmakaroner är bättre än snabbpasta i och att de innehåller mer mineraler och vitaminer, inte för att de har ett lågt GI (eller GL om du så vill). Bananer, morötter och potatis är inte onyttigt!

Sunt förnuft kan du alltså också kalla det...

Att lindra effekter löser inga problem

Igår publicerades inte mindre än tre artiklar av Expressen angående sömn och sömnhormonet melatonin. Bästa och största artikeln borde enligt mitt tycke ha varit "Goda vanor, mörkt i rummet , undvik kaffe..." som handlar om hur man kan förbättra sina sömnvanor på naturlig väg. Det finns ju mängder av tips för att underlätta insomning så varför kunde man inte gjort den artikeln lite längre?

De andra två var i varje fall "Naturlig sömn av ny medicin" och "Evas besvär försvann med melatoninet" som direkt fick mig att tänka tillbaka på "Nattmjölken" som producerades av Ingman Foods för ett par år sedan. Detta skrevs det om 2001 i Aftonbladets artikel "Finska kor kan ge bättre sömn" då man försökte sälja konceptet med nattmjölk från kor. Idén kritiserades dock av Mats Forsberg, Sveriges Lantbruksuniversitets professor i endokrinologisk diagnostik, som sade att det skulle krävas minst en tankbil för att vi skulle få en verksam effekt av melatoninet. Produktidén visade sig inte heller bli någon storsäljare och försvann så småningom från markanden.

Sitter i alla fall och funderar på den nya medicinen som Expressens artikel handlar om. Medicinen skall tydligen ge en kontinuerlig dos av melatonin hela natten igenom och man skall på detta sätt skapa en naturlig nattsömn. Själv tycker jag att det verkar skumt att man kan kalla det naturligt när det framkallas av ett läkemedel och frågan är om det verkligen inte har några biverkningar?

Att behandla sömnsvårigheter med medicin åtgärdar ju faktiskt inte orsakerna utan bara effekterna. Ungefär som att utföra en fettsugning på en person med övervikt och tro att det löser problemet...

Bilden kommer från Hästens där du även hittar 10 sömntips för en bättre nattsömn.

Hur mycket påverkas vi av musiken?

Musik är media och media påverkar. Hur smart är det då att var tredje låt på den amerikanska Billboardlistan innehåller drogreferenser? Ja detta har amerikanska forskare funderat över efter en undersökning av 2005 års topplåtar enligt Dagens Medicin, något som oroar bland annat folkhälsoinstitutet. Läs mer om detta i Expressens artikel "Var tredje topplåt handlar om droger".

Men på tal om musik; inte har ni väl missat "The Fast Food Song"(se inlägget nedan)? Fick nästan känslan av att det var britternas nationalsång under den tid jag bodde i England; ALLA kunde den. Låten släpptes redan 2003 av en grupp vid namn Fast Food Rockers och är en typ av parodi med melodin från folkvisan "A ram sam sam". Tydligen finns även en tysk verision från året innan vid namn "De pizzadans" av Dj Eric Dikeb...

The Fast Food Song

Det kurrar i magen...

...och fem minuter i tolv smiter du iväg till lunchrestaurangen för att garanterat vara en av de första i kön. I bakhuvudet minns du nyårslöftet om det nya hälsosamma livet och blir smått panikslagen när du ser att det idag endast finns pyttipanna, fläskschnitzel, vårrullar och hamburgartallrik på menyn. HJÄLP! Vad gör du?

"Börja ställ krav på bättre lunch" skriver Ålandstidningen och påstår att dagens lunchrestauranger oftast serverar alldeles för fet och kolhydratfattig mat. Man ger även exempel på hur en dålig lunchvecka kan se ut och ställer den mot en bättre lunchvecka (notera bättre - inte bra). Givetvis håller jag med dem om att om man har en stillasittande livssituation bör tänka på sina lunchval och mycket av det som serveras vid restaurangerna idag oftast inte är optimalt för målgruppen som man vänder sig till. Valet kan dessutom inte bli bättre om inte urvalet förbättras. Jag börjar däremot bli orolig för att Ålandstidningens hälsokampanj är aningens enkelspårig och att det snart börjar bli för mycket... Når man målgruppen som behöver informationen och i och med att det är ett samarbete med folkhälsan; är det någon som kommer att utvärdera resultatet av projektet?

Bild: Hälsomålet.se

Frossa och banta samtidigt?

Bra med valmöjligheter eller irriterande dubbelmoral? Ja välj själva när Aftonbladet idag publicerat inte mindre än tre artiklar med rubrikerna "Njut av en semla - även när du bantar", "Äta semlan och hålla vikten?" samt "Frossa i smaskiga semlor". Tänker bara kommentera en sak; i första artikeln ger man förslag på olika typer av "dietsemlor" (Atkinsdieten: omelett + grädde = semla?) där stenålderssemlan består av surdegsbakat fullkornsbröd och grädde. Hmm.. "stenåldersmaten" går ju bland annat på att utesluta mjölkprodukter, så hur går detta ihop?

Befinner du dig i Stockholm och har svårt att bestämma dig för var årets semla skall inhandlas? SvD länkar till Tasteline där man har testat semlorna från de klassiska konditorierna och butikskedjorna, och här kan du läsa resultatet.

Banta med semlor!

Nja, inte riktigt kanske. I Ålandstidningens "Tre lättare sätt att njuta på tisdag" kan vi däremot läsa om hur man kan undvika att trycka i sig värsta kaloribomben. Alternativen är en bulle med mindre socker och fett (Tasteline), en mer fiberrik bulle och så Arlas minsemlor. Man skriver dessutom att en fastlagsbulle innehåller så mycket energi som 500 kcal, dvs ungefär som en normal huvudrätt. Stämmer faktiskt detta?

Enligt kostprogrammet Dietist XP (används av dietister för att räkna ut näringsinnehåll) uppges en semla ge 357 kcal, livsmedelsdatabasen uppger 333 kcal och den normala semlan på Tasteline.com innehåller 377 kcal. Gissningsvis kommer dock siffran 500 från Aftonbladets artikel från 2004; "Ät inte fler än fem semlor om dagen" där man uppskattat (?) kaloriinnehållet till 500 kcal. Skillanden ligger nog helt enkelt i semlans storlek och proportioner så frågan är således; hur mycket väger en "normalstor" semla?

Hittade efter lite letande ett semletest gjort av Göteborgsposten 2006 där man bland annat recenserat semlornas vikt. Semlorna i testet "Semlor 06" visade sig variera mellan 100-160 g och de tio semlorna fick sammanlagt ett medelvärde på inte mindre än 139,4 g. Efter insättning i Dietist XP skulle således en sådan genomsnittssemla bidra med ett energiinehåll på 497,6 kcal, det vill säga typ 500 kcal.

Så nu vet jag. Och ni. Inga semlor rekommenderas om man skall banta vill säga. Å andra sidan så är det ju däremot bara fettistisdag en gång om året... :P

Bild: Tasteline

Sötningsmedel och miljön

Efter Nolias livsstilsmässa som jag besökte i Umeå i höstas så har mitt miljötänk tagit sig ett steg längre. Vad gäller sötningsmedlenas vara eller icke vara har debatten fram till nu främst handlat om vad som är bra respektive dåligt för Din hälsa. Äntligen har man nu dessutom kommit fram till att det kanske även kan ha effekter på livet runt omkring oss. Mer exakt är det sukralosets effekter som börjat undersökas och SvD informerar genom rubriken "Sötningsmedel hot mot miljön".

Vad är det då som är så farligt med just Sukralos? I ett utdrag ur Göran Petterssons, professorn i kemisk miljövetenskap på Chalmers brev (från 2005) till dåvarande regeringen kan vi bland annat läsa följande;

Naturfrämmande klororganiskt ämne: Sukralos framställs genom selektiv klorering av vanligt socker, sackaros. Från ett i högsta grad naturligt ämne får man ett helt naturfrämmande ämne som har tre OH-grupper utbytta mot kloratomer. Avveckling av olika typer av klororganiska ämnen har under flera decennier prioriterats särskilt högt i arbetet för en giftfri miljö. Exempel på ökända sådana ämnen och ämnesgrupper är DDT, PCB, dioxiner, klorfenoler, fenoxisyror, freoner och klorerade lösningsmedel.

Miljöeffekter: Det mesta av intaget av sukralos går kemiskt oförändrat genom matspjälkningskanalen och via toaletter och avlopp till reningsverken. I dessa bryts sukralos delvis ned med risk för bildning av nya klorinnehållande ämnen som hamnar i recipienter och slam. Detta kontrasterar bjärt mot kommunernas och reningsverkens mångåriga arbete för att få kontroll över spridningen av klororganiska miljögifter.

Hälsorisker: Kloratomerna gör sukralos mer lipofilt än socker vilket vanligen medför en ökad anrikning i levande organismer. Utsöndring med urin visar att en del sukralos tas upp till blodet och sprids i kroppen. Kloratomerna gör ämnet alkylerande, dvs reaktivt gentemot viktiga biologiska molekyler. Alkylerande ämnen är ofta allergena och genotoxiska.

Sötsug: Sötningsmedel som sukralos bidrar till att hålla många konsumenters smakpreferenser kvar på en starkt söt nivå. Detta kan medföra högt intag av andra söta livsmedel. Det är alltså inte alls säkert att sukralos bidrar till att minska det totala sockerintaget. Trots detta har sukralos godkänts i länder med epidemisk fetma och diabetes. Tillsatt mängd av sukralos behöver ännu inte ens deklareras vilket innebär att sötheten kan ökas utan kontroll.

Har jag tid brukar jag dessutom passa på att läsa läsarnas kommentarer och hittade där en länk till bloggen TEM-funderingar och inlägget Lightprodukter ett potentiellt miljöproblem som var rätt intressant läsning.

Så vad ska vi säga? Please add sugar?

Bild: Coca-cola